Luke 14
1 And it came to pass, on His going into the house of a certain one of the chiefs of the Pharisees, on a Sabbath, to eat bread, that they were watching Him,
När han på en sabbat hade kommit in till en av de förnämligaste fariséerna för att intaga en måltid, hände sig, medan man där vaktade på honom,
2 and behold, there was a certain dropsical man before Him;
att en vattusiktig man kom dit och stod framför honom.
3 and Jesus answering spoke to the lawyers and Pharisees, saying, “Is it lawful to heal on the Sabbath?”
Då tog Jesus till orda och sade till de lagkloke och fariséerna: »Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten, eller är det icke lovligt?»
4 And they were silent, and having taken hold of [him], He healed him, and let [him] go;
Men de tego. Då tog han mannen vid handen och gjorde honom frisk och lät honom gå.
5 and answering them He said, “Of which of you will a donkey or ox fall into a pit, and he will not immediately draw it up on the Sabbath day?”
Sedan sade han till dem: »Om någon av eder har en åsna eller en oxe som faller i en brunn, går han icke då strax och drager upp den, jämväl på sabbatsdagen?»
6 And they were not able to answer Him again to these things.
Och de förmådde icke svara något härpå.
7 And He spoke an allegory to those called, marking how they were choosing out the first couches, saying to them,
Då han nu märkte huru gästerna utvalde åt sig de främsta platserna, framställde han för dem en liknelse; han sade till dem:
8 “When you may be called by anyone to wedding feasts, you may not recline on the first couch, lest [one] more honorable than you may have been called by him,
»När du av någon har blivit bjuden till bröllop, så tag icke den främsta platsen vid bordet. Ty kanhända finnes bland gästerna någon som är mer ansedd än du,
9 and he who called you and him having come will say to you, Give to this one [your] place, and then you may begin to occupy the last place with shame.
och då kommer till äventyrs den som har bjudit både dig och honom och säger till dig: 'Giv plats åt denne'; och så måste du med skam intaga den nedersta platsen.
10 But when you may be called, having gone on, recline in the last place, that when he who called you may come, he may say to you, Friend, come up higher; then you will have glory before those dining with you;
Nej, när du har blivit bjuden, så gå och tag den nedersta platsen vid bordet. Ty det kan då hända att den som har bjudit dig säger till dig, när han kommer: 'Min vän, stig högre upp.' Då vederfares dig heder inför alla de andra bordsgästerna.
11 because everyone who is exalting himself will be humbled, and he who is humbling himself will be exalted.”
Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»
12 And He also said to him who called Him, “When you may make an early meal or a dinner, do not be calling your friends, nor your brothers, nor your relatives, nor rich neighbors, lest they may also call you again, and a repayment may come to you;
Han sade ock till den som hade bjudit honom: »När du gör ett gästabud, på middagen eller på aftonen, så inbjud icke dina vänner eller dina bröder eller dina fränder, ej heller rika grannar, så att de bjuda dig igen och du därigenom får vedergällning.
13 but when you may make a feast, be calling poor, maimed, lame, blind,
Nej, när du gör gästabud, så bjud fattiga, krymplingar, halta, blinda.
14 and you will be blessed, because they have nothing to repay you, for it will be repaid to you in the resurrection of the righteous.”
Salig är du då; ty eftersom de icke förmå vedergälla dig, skall du få din vedergällning vid de rättfärdigas uppståndelse.»
15 And one of those dining with Him, having heard these things, said to Him, “Blessed [is] he who will eat bread in the Kingdom of God”;
Då nu en av de andra vid bordet hörde detta, sade denne till honom: »Salig är den som får bliva bordsgäst i Guds rike!»
16 and He said to him, “A certain man made a great dinner, and called many,
Då sade han till honom: »En man tillredde ett stort gästabud och bjöd många.
17 and he sent his servant at the hour of the dinner to say to those having been called, Be coming, because now all things are ready.
Och när gästabudet skulle hållas, sände han ut sin tjänare och lät säga till dem som voro bjudna: 'Kommen, ty nu är allt redo.'
18 And all began with one [voice] to excuse themselves. The first said to him, I bought a field, and I have need to go forth and see it; I beg of you, have me excused.
Men de begynte alla strax ursäkta sig. Den förste sade till honom: 'Jag har köpt ett jordagods, och jag måste gå ut och bese det. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.'
19 And another said, I bought five yoke of oxen, and I go on to prove them; I beg of you, have me excused.
En annan sade: 'Jag har köpt fem par oxar, och jag skall nu gå åstad och försöka dem. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.'
20 And another said, I married a wife, and because of this I am not able to come.
Åter en annan sade: 'Jag har tagit mig hustru, och därför kan jag icke komma.'
21 And that servant having come, told these things to his lord, then the master of the house, having been angry, said to his servant, Go forth quickly into the broad places and lanes of the city, and the poor, and maimed, and lame, and blind, bring in here.
Och tjänaren kom igen och omtalade detta för sin herre. Då blev husbonden vred och sade till sin tjänare: 'Gå strax ut på gator och gränder i staden, och för hitin fattiga och krymplingar och blinda och halta.'
22 And the servant said, Lord, it has been done as you commanded, and still there is room.
Sedan sade tjänaren: 'Herre, vad du befallde har blivit gjort, men har är ännu rum.'
23 And the lord said to the servant, Go forth into the ways and hedges, and constrain to come in, that my house may be filled;
Då sade herren till tjänaren: 'Gå ut på vägar och stigar, och nödga människorna att komma hitin, så att mitt hus bliver fullt.
24 for I say to you that none of those men who have been called will taste of my dinner.”
Ty jag säger eder att ingen av de män som voro bjudna skall smaka sin måltid.'»
25 And there were going on with Him great multitudes, and having turned, He said to them,
Och mycket folk gick med honom; och han vände sig om och sade till dem:
26 “If anyone comes to Me, and does not hate his own father, and mother, and wife, and children, and brothers, and sisters, and yet even his own life, he is not able to be My disciple;
»Om någon kommer till mig, och han därvid ej hatar sin fader och sin moder, och sin hustru och sina barn, och sina bröder och systrar, därtill ock sitt eget liv, så kan han icke vara min lärjunge.
27 and whoever does not carry his cross, and come after Me, is not able to be My disciple.
Den som icke bär sitt kors och efterföljer mig, han kan icke vara min lärjunge.
28 For who of you, willing to build a tower, does not first, having sat down, count the expense, whether he has the things for completing?
Ty om någon bland eder vill bygga ett torn, sätter han sig icke då först ned och beräknar kostnaden och mer till, om han äger vad som behöves för att bygga det färdigt?
29 Lest that he having laid a foundation, and not being able to finish, all who are beholding may begin to mock him,
Eljest, om han lade grunden, men icke förmådde fullborda verket skulle ju alla som finge se det begynna att begabba honom
30 saying, This man began to build, and was not able to finish.
och säga: 'Den mannen begynte bygga, men förmådde icke fullborda sitt verk.'
31 Or what king going on to engage with another king in war, does not, having sat down, first consult if he with ten thousand is able to meet him who is coming against him with twenty thousand?
Eller om en konung vill draga ut i krig för att drabba samman med en annan konung, sätter han sig icke då först ned och tänker efter, om han förmår att med tio tusen möta den som kommer emot honom med tjugu tusen?
32 And if not so—he being yet a long way off—having sent a delegation, he asks the things for peace.
Om så icke är, måste han ju, medan den andre ännu är långt borta, skicka sändebud och underhandla om fred.
33 So, then, everyone of you who does not take leave of all that he himself has, is not able to be My disciple.
Likaså kan ingen av eder vara min lärjunge, om han icke försakar allt vad han äger. --
34 The salt [is] good, but if the salt becomes tasteless, with what will it be seasoned?
Så är väl saltet en god sak, men om till och med saltet mister sin sälta, varmed skall man då återställa dess kraft?
35 It is neither fit for land nor for manure—they cast it outside. He who is having ears to hear—let him hear.”
Varken för jorden eller för gödselhögen är det tjänligt; man kastar ut det. Den som har öron till att höra, han höre.»
