John 20
1 And on the first [day] of the weeks, Mary the Magdalene comes early (there being yet darkness) to the tomb, and she sees the stone having been taken away out of the tomb;
Men på första veckodagen, medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala dit till graven och fick se stenen vara borttagen från graven.
2 she runs, therefore, and comes to Simon Peter, and to the other disciple whom Jesus was cherishing, and says to them, “They took away the Lord out of the tomb, and we have not known where they laid Him.”
Då skyndade hon därifrån och kom till Simon Petrus och till den andre lärjungen, den som Jesus älskade, och sade till dem: "De hava tagit Herren bort ur graven, och vi veta icke var de hava lagt honom."
3 Peter, therefore, went forth, and the other disciple, and they were coming to the tomb,
Då begåvo sig Petrus och den andre lärjungen åstad på väg till graven.
4 and the two were running together, and the other disciple ran forward more quickly than Peter, and came first to the tomb,
Och de sprungo båda på samma gång; men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven.
5 and having stooped down, sees the linen clothes lying, yet, indeed, he did not enter.
Och när han lutade sig ditin, så han linnebindlarna ligga där; dock gick han icke in.
6 Simon Peter, therefore, comes, following him, and he entered into the tomb, and beholds the linen clothes lying [there],
Sedan, efter honom, kom ock Simon Petrus dit. Han gick in i graven och fick så se huru bindlarna lågo där,
7 and the napkin that was on His head not lying with the linen clothes, but apart, having been folded up, in one place;
och huru duken som hade varit höljd över hans huvud icke låg tillsammans med bindlarna, utan för sig själv på ett särskilt ställe, hopvecklad.
8 then, therefore, the other disciple who came first to the tomb entered also, and he saw and believed;
Då gick ock den andre lärjungen ditin, han som först hade kommit till graven; och han såg och trodde.
9 for they did not yet know the Writing, that it was necessary for Him to rise again out of the dead.
De hade nämligen ännu icke förstått skriftens ord, att han skulle uppstå från de döda.
10 The disciples therefore went away again to their own friends,
Och lärjungarna gingo så hem till sitt igen.
11 and Mary was standing near the tomb, weeping outside; as she was weeping, then, she stooped down into the tomb, and beholds two messengers in white, sitting,
Men Maria stod och grät utanför graven. Och under det hon grät, lutade hon sig in i graven
12 one at the head and one at the feet, where the body of Jesus had been laid.
och fick då se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, den ene vid huvudets plats, den andre vid fötternas.
13 And they say to her, “Woman, why do you weep?” She says to them, “Because they took away my Lord, and I have not known where they laid Him”;
Och de sade till henne: "Kvinna, varför gråter du?" Hon svarade dem: "De hava tagit bort min Herre, och jag vet icke var de hava lagt honom."
14 and having said these things, she turned backward, and sees Jesus standing, and she had not known that it is Jesus.
Vid det hon sade detta, vände hon sig om och fick se Jesus stå där; men hon visste icke att det var Jesus.
15 Jesus says to her, “Woman, why do you weep? Whom do you seek?” She, supposing that He is the gardener, says to Him, “Lord, if You carried Him away, tell me where You laid Him, and I will take Him away”;
Jesus sade till henne: "Kvinna, varför gråter du? Vem söker du?" Hon trodde att det var örtagårdsmästaren och svarade honom: "Herre, om det är du som har burit bort honom, så säg mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom."
16 Jesus says to her, “Mary!” Having turned, she says to Him, “Rabboni!” That is to say, “Teacher.”
Jesus sade till henne: "Maria!" Då vände hon sig om och sade till honom på hebreiska: "Rabbuni!" (det betyder mästare).
17 Jesus says to her, “Do not be touching Me, for I have not yet ascended to My Father; and be going on to My brothers, and say to them, I ascend to My Father and your Father, and [to] My God and your God.”
Jesus sade till henne: "Rör icke vid mig; jag har ju ännu icke farit upp till Fadern. Men gå till mina bröder, och säg till dem att jag far upp till min Fader och eder Fader, till min Gud och eder Gud."
18 Mary the Magdalene comes, reporting to the disciples that she has seen the LORD, and [that] He said these things to her.
Maria från Magdala gick då och omtalade för lärjungarna att hon hade sett Herren, och att han hade sagt detta till henne.
19 It being, therefore, evening, on that day, the first [day] of the weeks, and the doors having been shut where the disciples were assembled through fear of the Jews, Jesus came and stood in the midst, and says to them, “Peace to you”;
På aftonen samma dag, den första veckodagen, medan lärjungarna av fruktan för judarna voro samlade inom stängda dörrar, kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade till dem: "Frid vare med eder!"
20 and having said this, He showed them His hands and side; the disciples, therefore, rejoiced, having seen the LORD.
Och när han hade sagt detta, visade han dem sina händer och sin sida. Och lärjungarna blevo glada, när de sågo Herren.
21 Jesus, therefore, said to them again, “Peace to you; according as the Father has sent Me, I also send you”;
Åter sade Jesus till dem: "Frid vare med eder! Såsom Fadern har sänt mig, så sänder ock jag eder."
22 having said this, He breathed on [them], and says to them, “Receive the Holy Spirit;
Och när han hade sagt detta, andades han på dem och sade till dem: "Tagen emot helig ande!
23 if you may forgive the sins of any, they are forgiven them; if you may retain of any, they have been retained.”
Om I förlåten någon hans synder, så äro de honom förlåtna; och om I binden någon i hans synder, så är han bunden i dem."
24 And Thomas, one of the Twelve, who is called Didymus, was not with them when Jesus came;
Men Tomas, en av de tolv, han som kallades Didymus, var icke med dem, när Jesus kom.
25 the other disciples, therefore, said to him, “We have seen the Lord!” And he said to them, “If I may not see the mark of the nails in His hands, and may [not] put my finger into the mark of the nails, and may [not] put my hand into His side, I will not believe.”
Då nu de andra lärjungarna sade till honom att de hade sett Herren, svarade han dem: "Om jag icke ser hålen efter spikarna i hans händer och sticker mitt finger i hålen efter spikarna och sticker min hand i hans sida, så kan jag icke tro det."
26 And after eight days, again His disciples were within, and Thomas [was] with them; Jesus comes, the doors having been shut, and He stood in the midst and said, “Peace to you!”
Åtta dagar därefter voro hans lärjungar åter därinne, och Tomas var med bland dem. Då kom Jesus, medan dörrarna voro stängda, och stod mitt ibland de, och sade: "Frid vare med eder!"
27 Then He says to Thomas, “Bring your finger here, and see My hands, and bring your hand, and put [it] into My side, and do not become unbelieving, but believing.”
Sedan sade han till Tomas: "Räck hit dit finger, se här äro mina händer; och räck hit din hand, och stick den i min sida. Och tvivla icke, utan tro."
28 And Thomas answered and said to Him, “My Lord and my God!”
Tomas svarade och sade till honom: "Min Herre och min Gud!"
29 Jesus says to him, “Because you have seen Me, Thomas, you have believed; blessed [are] those having not seen, and having believed.”
Jesus sade till honom: "Eftersom du har sett mig, tror du? Saliga äro de som icke se och dock tro."
30 Many indeed, therefore, other signs Jesus also did before His disciples that are not written in this scroll;
Ännu många andra tecken, som icke äro uppskrivna i denna bok, gjorde Jesus i sina lärjungars åsyn.
31 and these have been written that you may believe that Jesus is the Christ, the Son of God, and that believing, you may have life in His Name.
Men dessa hava blivit uppskrivna, för att I skolen tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att I genom tron skolen hava liv i hans namn.
