John 12
1 Jesus, therefore, six days before the Passover, came to Bethany, where Lazarus was, who had died, whom He raised out of the dead;
Sex dagar för Påska kom Jesus till Bethanien, der Lazarus hade varit död, den han uppväckte ifrå de döda.
2 they made, therefore, a dinner to Him there, and Martha was ministering, and Lazarus was one of those reclining together with Him;
Der gjorde de honom en nattvard; och Martha tjente, men Lazarus var en af dem som med honom vid bord såto.
3 Mary, therefore, having taken a pound of ointment of spikenard, of great price, anointed the feet of Jesus and wiped His feet with her hair, and the house was filled from the fragrance of the ointment.
Då tog Maria ett pund smörjelse, af kosteligit oförfalskadt nardus, och smorde Jesu fötter, och torkade hans fötter med sitt hår; och huset uppfylldes med lukt af smörjelsen.
4 Therefore one of His disciples—Judas Iscariot, of Simon, who is about to deliver Him up—says,
Då sade en af hans Lärjungar, Judas Simons Ischarioth, som honom förråda skulle:
5 “Why was this ointment not sold for three hundred denarii, and given to the poor?”
Hvi vardt icke denna smörjelsen såld för trehundrade penningar, och gifvet fattigom?
6 And he said this, not because he was caring for the poor, but because he was a thief, and had the bag, and what things were put in he was carrying.
Det sade han, icke att honom vårdade något om de fattiga; utan förty han var en tjuf, och hade pungen, och bar det gifvet vardt.
7 Jesus, therefore, said, “Permit her; she has kept it for the day of My embalming,
Då sade Jesus: Låt henne blifva; hon hafver det bevarat till mins begrafvelses dag,
8 for you always have the poor with yourselves, and you do not always have Me.”
Ty I hafven alltid fattiga när eder; men mig hafven I icke alltid.
9 Therefore, a great multitude of the Jews knew that He is there, and they came, not only because of Jesus, but that they may also see Lazarus, whom He raised out of the dead;
Så förnam mycket folk af Judarna, att han var der; och kommo dit, icke allenast för Jesu skull, utan ock att de skulle se Lazarum, den han uppväckt hade ifrå de döda.
10 and the chief priests took counsel, that they may also kill Lazarus,
Då rådslogo de öfverste Presterna, att de ock skulle dräpa Lazarum;
11 because on account of him many of the Jews were going away, and were believing in Jesus.
Ty månge af Judarna gingo bort för hans skull, och trodde på Jesum.
12 On the next day, a great multitude that came to the celebration, having heard that Jesus comes to Jerusalem,
Dagen derefter, när folket, som då mycket kommet var till högtidsdagen, hörde att Jesus kom till Jerusalem;
13 took the branches of the palms, and went forth to meet Him, and were crying, “Hosanna! Blessed [is] He who is coming in the Name of the LORD—the King of Israel”;
Togo de palmqvistar, och gingo ut emot honom, och ropade: Hosianna! Välsignad han, som kommer i Herrans Namn, Israels Konung.
14 and Jesus having found a young donkey sat on it, according as it is written,
Och fick Jesus ena åsninno, och satte sig deruppå; såsom skrifvet är:
15 “Do not fear, daughter of Zion, behold, your King comes, sitting on a colt of a donkey.”
Räds icke, du dotter Zion; si, din Konung kommer, sittandes på en åsninnos fåla.
16 And His disciples did not know these things at first, but when Jesus was glorified, then they remembered that these things were having been written about Him, and these things they did to Him.
Detta förstodo hans Lärjungar icke med det första; utan då Jesus var förklarad, kommo de ihåg, att detta var skrifvet om honom, och att de hade detta gjort honom.
17 The multitude, therefore, who are with Him, were testifying that He called Lazarus out of the tomb, and raised him out of the dead;
Vittnade ock folket om honom, som med honom varit hade, när han kallade Lazarum utaf grafvene, och väckte honom upp ifrå de döda.
18 because of this the multitude also met Him, because they heard of His having done this sign,
Fördenskull kom ock folket emot honom, att de hörde, han hade gjort det tecknet.
19 therefore the Pharisees said among themselves, “You see that you do not gain anything, behold, the world went after Him.”
Då sade Phariseerna emellan sig: I sen, att I intet kunnen skaffa; si, hela verlden löper efter honom.
20 And there were certain Greeks out of those coming up that they may worship in the celebration,
Voro ock någre Greker, af dem som uppfarne voro, att tillbedja i högtidene;
21 these then came near to Philip, who [is] from Bethsaida of Galilee, and were asking him, saying, “Lord, we wish to see Jesus”;
De gingo till Philippum, som var af Bethsaida i Galileen, och bådo honom, sägande: Herre, vi vilje se Jesum.
22 Philip comes and tells Andrew, and again Andrew and Philip tell Jesus.
Philippus kom, och sade det för Andreas; Andreas och Philippus sade det åter till Jesum.
23 And Jesus responded to them, saying, “The hour has come that the Son of Man may be glorified;
Jesus svarade dem, sägandes: Tiden är kommen, att menniskones Son skall varda förklarad.
24 truly, truly, I say to you, if the grain of the wheat, having fallen to the earth, may not die, itself remains alone; and if it may die, it bears much fruit;
Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Utan hvetekornet, som faller i jordena, varder dödt, så blifver det allena; men varder det dödt, så bär det mycken frukt.
25 he who is cherishing his life will lose it, and he who is hating his life in this world will keep it to continuous life; (aiōnios g166)
Hvilken som älskar sitt lif, han skall mista det; och hvilken som hatar sitt lif i denna verldene, han skall behålla det till evinnerligit lif. (aiōnios g166)
26 if anyone may minister to Me, let him follow Me, and where I am, there My servant will be also; and if anyone may minister to Me—the Father will honor him.
Den mig tjenar, han följe mig; och hvar jag är, der skall ock min tjenare vara. Hvilken mig tjenar, honom skall min Fader ära.
27 Now My soul has been troubled; and what will I say—Father, save Me from this hour? But because of this I came to this hour;
Nu är min själ bedröfvad; och hvad skall jag säga? Fader, hjelp mig utu denna stundene. Dock är jag fördenskull kommen till denna stundena.
28 Father, glorify Your Name.” Therefore there came a voice out of Heaven, “I both glorified, and again I will glorify [it]”;
Fader, förklara ditt Namn. Då kom en röst af himmelen, och sade: Jag hafver det förklarat, och skall ännu förklarat.
29 the multitude, therefore, having stood and heard, were saying that there has been thunder; others said, “A messenger has spoken to Him.”
Folket, som stod och hörde det, sade: Det var en tordön. Somlige sade: En Ängel talade med honom.
30 Jesus answered and said, “This voice has not come because of Me, but because of you;
Svarade Jesus, och sade: Denna rösten kom icke för mina skull, utan för edra skull.
31 now is a judgment of this world, now will the ruler of this world be cast forth;
Nu går domen öfver denna verldena; nu skall denna verldenes Förste utkastas.
32 and I, if I may be lifted up from the earth, will draw all men to Myself.”
Och om jag varder upphöjd ifrå jordene, skall jag draga alla till mig.
33 And this He said signifying by what death He was about to die;
Men det sade han, till att beteckna med hvad död han dö skulle.
34 the multitude answered Him, “We heard that the Christ remains out of the Law—throughout the age; and how do You say that it is required that the Son of Man be lifted up? Who is this—the Son of Man?” (aiōn g165)
Svarade honom folket: Vi hafva hört af lagen, att Christus blifver evinnerliga; huru säger då du, menniskones Son måste upphöjas? Ho är denne menniskones Son? (aiōn g165)
35 Therefore Jesus said to them, “Yet a short time is the light with you; walk while you have the light, that darkness may not overtake you; and he who is walking in the darkness has not known where he goes;
Då sade Jesus till dem: Än är Ljuset med eder till en kort tid; vandrer medan I hafven Ljuset, att mörkret begriper eder icke. Hvilken som vandrar i mörkret, han vet icke hvart han går.
36 while you have the light, believe in the light, that you may become sons of light.” Jesus spoke these things, and having gone away, He was hid from them,
Medan I hafven Ljuset, tror på Ljuset, att I mågen blifva Ljusens barn. Detta sade Jesus; och gick bort, och dolde sig för dem.
37 yet He, having done so many signs before them, they were not believing in Him,
Och ändock han gjorde så mång tecken för dem, likväl trodde de intet på honom;
38 that the word of Isaiah the prophet might be fulfilled, which he said, “LORD, who gave credence to our report? And the arm of the LORD—to whom was it revealed?”
Att det talet skulle fullkomnas, som Esaias Propheten sagt hade: Herre, ho tror vår predikan; och hvem är Herrans arm uppenbarad?
39 Because of this they were not able to believe, that again Isaiah said,
Derföre kunde de icke tro; ty Esaias hafver åter sagt:
40 “He has blinded their eyes, and hardened their heart, that they might not see with the eyes, and understand with the heart, and turn, and I might heal them”;
Han hafver förblindat deras ögon, och förhärdat deras hjerta; att de icke skola se med ögonen, och icke förstå med hjertat, och omvända sig, att jag måtte hela dem.
41 Isaiah said these things when he saw His glory, and spoke of Him.
Detta sade Esaias, när han såg hans härlighet, och talade om honom.
42 Still, however, out of the rulers many also believed in Him, but because of the Pharisees they were not confessing, that they might not be put out of the synagogue,
Dock likväl trodde ock månge af de öfversta på honom; men de bekände det icke, för de Phariseers skull, att de icke skulle utkastas af Synagogon.
43 for they loved the glory of men more than the glory of God.
Ty de höllo mer af menniskors pris, än af Guds pris.
44 And Jesus cried and said, “He who is believing in Me, does not believe in Me, but in Him who sent Me;
Då ropade Jesus, och sade: Den som tror på mig, han tror icke på mig, utan på honom som mig sändt hafver.
45 and He who is beholding Me, beholds Him who sent Me;
Och den mig ser, han ser honom som mig sändt hafver.
46 I—light to the world—have come, that everyone who is believing in Me may not remain in the darkness;
Jag är kommen i verldena för ett Ljus, att hvar och en, som tror på mig, skall icke blifva i mörkret.
47 and if anyone may hear My sayings, and not believe, I do not judge him, for I did not come that I might judge the world, but that I might save the world.
Och hvilken som hörer min ord, och icke tror, icke dömer jag honom; ty jag är icke kommen till att döma verldena; utan att jag skall frälsa verldena.
48 He who is rejecting Me, and not receiving My sayings, has one who is judging him, the word that I spoke, that will judge him in the last day,
Hvilken mig föraktar, och tager icke min ord, han hafver den honom döma skall; det talet, jag talat hafver, skall döma honom på yttersta dagen.
49 because I did not speak from Myself, but the Father who sent Me, He gave Me a command, what I may say, and what I may speak,
Ty jag hafver icke talat af mig sjelf; utan Fadren, som mig sändt hafver, han hafver budit mig hvad jag skall säga, och hvad jag skall tala.
