Job 5
1 “Pray, call, is there any to answer you? And to which of the holy ones do you turn?
Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?
2 For provocation slays the perverse, And envy puts to death the simple,
Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.
3 I have seen the perverse taking root, And I mark his habitation straight away,
Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.
4 His sons are far from safety, And they are bruised in the gate, And there is no deliverer.
Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.
5 Whose harvest the hungry eat, And even take it from the thorns, And the designing swallowed their wealth.
Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.
6 For sorrow does not come forth from the dust, Nor does misery spring up from the ground.
Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;
7 For man is born to misery, And the sparks go high to fly.
nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.
8 Yet I inquire for God, And for God I give my word,
Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,
9 Doing great things, and there is no searching. Wonderful, until there is no numbering.
åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,
10 Who is giving rain on the face of the land, And is sending waters on the out-places.
åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,
11 To set the low on a high place, And the mourners have been high [in] safety.
när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.
12 Making void thoughts of the cunning, And their hands do not execute wisdom.
Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;
13 Capturing the wise in their subtlety, And the counsel of wrestling ones was hurried,
han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:
14 By day they meet darkness, And as night—they grope at noon.
mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.
15 He saves the needy from the sword in their mouth, And from a strong hand,
Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.
16 And there is hope for the poor, And perverseness has shut her mouth.
Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.
17 Behold, the blessedness of mortal man, God reproves him: And do not despise the discipline of the Mighty,
Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.
18 For He pains, and He binds up, He strikes, and His hands heal.
Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.
19 In six distresses He delivers you, And in seven evil does not strike on you.
Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.
20 In famine He has redeemed you from death, And in battle from the hands of the sword.
I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.
21 When the tongue scourges you are hid, And you are not afraid of destruction, When it comes.
När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.
22 At destruction and at hunger you mock, And of the beast of the earth, You are not afraid.
Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;
23 (For with sons of the field [is] your covenant, And the beast of the field Has been at peace with you.)
ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.
24 And you have known that your tent [is] peace, And inspected your habitation, and do not err,
Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.
25 And have known that your seed [is] numerous, And your offspring as the herb of the earth;
Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.
26 You come in full age to the grave, As the going up of a stalk in its season.
I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.
27 Behold, this—we searched it out—it [is] right, listen; And you, know for yourself!”
Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.
