Job 38
1 And YHWH answers Job out of the whirlwind and says:
Och Herren svarade Job uti ett väder, och sade:
2 “Who [is] this—darkening counsel, By words without knowledge?
Hvilken är den som i sina tankar så fela vill, och talar så med oförnuft?
3 Now gird your loins as a man, And I ask you, and you cause Me to know.
Gjorda dina länder såsom en man; jag vill fråga dig: Säg, äst du så klok?
4 Where were you when I founded the earth? Declare, if you have known understanding.
Hvar vast du, då jag grundade jordena? Säg mig:
5 Who placed its measures—if you know? Or who has stretched out a line on it?
Vetst du, ho henne hafver satt sitt mått; eller ho hafver dragit något snöre öfver henne?
6 On what have its sockets been sunk? Or who has cast its cornerstone—
Eller hvaruppå står hennes fotafäste; eller ho hafver henne en hörnsten lagt;
7 In the singing together of [the] stars of morning, When all [the] sons of God shout for joy?
Då morgonstjernorna tillsammans lofvade mig, och all Guds barn fröjdade sig?
8 And He shuts up the sea with doors, In its coming forth, it goes out from the womb.
Ho hafver tillslutit hafvet med sina dörrar, då det utbrast såsom utu moderlifve;
9 In My making a cloud its clothing, And thick darkness its swaddling band,
Då jag klädde det med skyar, och invefvade det i töckno, såsom i lindakläde;
10 And I measure My statute over it, And place bar and doors,
Då jag förtog thy dess flod med minom dam, och satte thy bom och dörrar före;
11 And say, To here you come, and no more, And a command is placed On the pride of your billows.
Och sade: Allt härintill skall du komma, och icke vidare; här skola dina stolta böljor sätta sig?
12 Have you commanded morning since your days? Do you cause the dawn to know its place?
Hafver du i dinom tid budit morgonen, och vist morgonrodnanom sitt rum;
13 To take hold on the skirts of the earth, And the wicked are shaken out of it,
Att jordenes ändar måga fattade varda, och de ogudaktige der utskuddade blifva?
14 It turns itself as clay of a seal And they station themselves as clothed.
Inseglet skall sig förvandla såsom ler, så att de skola blifva såsom ett kläde;
15 And their light is withheld from the wicked, And the arm lifted up is broken.
Och dem ogudaktigom skall deras ljus förtaget varda, och de högfärdigas arm skall sönderbruten varda.
16 Have you come to springs of the sea? And in searching the deep Have you walked up and down?
Hafver du kommit uti hafsens grund, och vandrat uti djupsens fjät?
17 Were the gates of death revealed to you? And do you see the gates of death-shade?
Hafva dödsens dörrar någon tid upplåtit sig för dig; eller hafver du sett dörrarna åt mörkret?
18 You have understanding, Even to the broad places of earth! Declare—if you have known it all.
Hafver du förnummit huru bred jorden är? Låt höra, vetst du allt detta?
19 Where [is] this—the way light dwells? And darkness, where [is] this—its place?
Hvilken är vägen dit, der ljuset bor, och hvilket är mörkrens rum;
20 That you take it to its boundary, And that you understand the paths of its house.
Att du måtte aftaga dess gränso, och märka stigen till dess hus?
21 You have known—for then you are born, And the number of your days [are] many!
Visste du, att du skulle på den tiden född varda, och huru många dina dagar blifva skulle?
22 Have you come to the treasure of snow? Indeed, do you see the treasures of hail,
Hafver du der varit, dädan snön kommer; eller hafver du sett, hvadan haglet kommer;
23 That I have kept back for a time of distress, For a day of conflict and battle?
Hvilka jag bevarat hafver intill bedröfvelsens dag, intill stridenes och örligets dag?
24 Where [is] this, the way light is apportioned? It scatters an east wind over the earth.
Genom hvilken vägen delar sig ljuset, och östanväder uppkommer på jordena?
25 Who has divided a conduit for the flood? And a way for the lightning of the voices?
Ho hafver utskift regnskurene sitt lopp, och ljungeldenom och dundrena vägen;
26 To cause [it] to rain on a land [with] no man, A wilderness [with] no man in it.
Så att det regnar uppå jordena, der ingen är, i öknene, der ingen menniska är;
27 To satisfy a desolate and ruined place, And to cause to shoot up The produce of the tender grass?
Att det skall uppfylla ödemarken och öknen, och kommer gräset till att växa?
28 Does the rain have a father? Or who has begotten the drops of dew?
Ho är regnets fader? Ho hafver födt daggenes droppar?
29 From whose belly came forth the ice? And the hoarfrost of the heavens, Who has begotten it?
Utu hvars lif är isen utgången; och ho hafver födt rimfrostet under himmelen;
30 Waters are hidden as a stone, And the face of the deep is captured.
Att vattnet skulle fördoldt varda såsom under stenar, och djupet blifver ofvanuppå ståndandes?
31 Do you bind the chains of the Pleiades? Or do you open the cords of Orion?
Kan du binda tillsammans sjustjärnornas band, eller upplösa Orions band?
32 Do you bring out the twelve signs in [their] season? And do you comfort the Great Bear over her sons?
Kan du hemta morgonstjernorna fram i sin tid, eller föra vagnen på himmelen öfver sin barn?
33 Have you known the statutes of the heavens? Or do you appoint Its dominion in the earth?
Vetst du, huru himmelen skall regeras; eller kan du sätta ett herradöme öfver honom på jordene?
34 Do you lift up your voice to the cloud, And abundance of water covers you?
Kan du föra dina dunder högt uppe i skynom, att vattnens myckenhet dig öfvertäcker?
35 Do you send out lightnings, and they go And say to you, Behold us?
Kan du utsläppa ljungeldar, att de fara åstad, och säga: Här äre vi?
36 Who has put wisdom in the inward parts? Or who has given understanding to the covered part?
Ho hafver satt visdomen uti det fördolda? Ho hafver gifvit tankomen förstånd?
37 Who numbers the clouds by wisdom? And the bottles of the heavens, Who causes to lie down,
Ho är så vis, att han skyarna räkna kan? Ho kan förstoppa vattuläglarna i himmelen,
38 In the hardening of dust into hardness, And clods cleave together?
När stoftet är vått vordet, så att det tillhopalöper, och klimparne låda tillsammans?
39 Do you hunt prey for a lion? And fulfill the desire of young lions?
Kan du gifva lejinnone hennes rof i jagtene; och mätta de unga lejonen;
40 When they bow down in dens—Abide in a thicket for a covert?
Så att de lägga sig uti sitt rum, och stilla ligga i kulone på vakt?
41 Who prepares for a raven his provision, When his young ones cry to God? They wander without food.”
Ho reder korpenom mat, när hans ungar ropa till Gud, och veta icke hvar deras mat är?
