< Job 24 >
1 “For this reason from the Mighty One Times have not been hidden, And those knowing Him have not seen His days.
Varför har den Allsmäktige inga räfstetider i förvar? varför få hans vänner ej skåda hans hämndedagar?
2 They reach the borders, They have taken a drove away violently, Indeed, they do evil.
Se, råmärken flyttar man undan, rövade hjordar driver man i bet;
3 They lead away the donkey of the fatherless, They take in pledge the ox of the widow,
de faderlösas åsna för man bort och tager änkans ko i pant.
4 They turn aside the needy from the way, Together have hid the poor of the earth.
Man tränger de fattiga undan från vägen, de betryckta i landet måste gömma sig med varandra.
5 Behold, wild donkeys in a wilderness, They have gone out about their work, Seeking early for prey, A mixture for himself—food for young ones.
Ja, såsom vildåsnor måste de leva i öknen; dit gå de och möda sig och söka något till täring; hedmarken är det bröd de hava åt sina barn.
6 They reap his provender in a field, And they glean the vineyard of the wicked.
På fältet få de till skörd vad boskap plägar äta, de hämta upp det sista i den ogudaktiges vingård.
7 They cause the naked to lodge without clothing. And there is no covering in the cold.
Nakna ligga de om natten, berövade sina kläder; de hava intet att skyla sig med i kölden.
8 From the inundation of hills they are wet, And without a refuge—have embraced a rock.
Av störtskurar från bergen genomdränkas de; de famna klippan, ty de äga ej annan tillflykt.
9 They take away violently The orphan from the breast, And they lay a pledge on the poor.
Den faderlöse slites från sin moders bröst, och den betryckte drabbas av utpantning.
10 Naked, they have gone without clothing, And hungry—have taken away a sheaf.
Nakna måste de gå omkring, berövade sina kläder, hungrande nödgas de bära på kärvar.
11 They make oil between their walls, They have trodden winepresses, and thirst.
Inom sina förtryckares murar måste de bereda olja, de få trampa vinpressar och därvid lida törst.
12 Men groan because of enmity, And the soul of pierced ones cries, And God does not give praise.
Utstötta ur människors samfund jämra de sig, ja, från dödsslagnas själar uppstiger ett rop. Men Gud aktar ej på vad förvänt som sker.
13 They have been those rebelling against light, They have not discerned His ways, Nor abided in His paths.
Andra hava blivit fiender till ljuset; de känna icke dess vägar och hålla sig ej på dess stigar.
14 The murderer rises at the light, He slays the poor and needy, And in the night he is as a thief.
Vid dagningen står mördaren upp för att dräpa den betryckte och fattige; och om natten gör han sig till tjuvars like.
15 And the eye of an adulterer Has observed the twilight, Saying, No eye beholds me. And he puts the face in secret.
Äktenskapsbrytarens öga spejar efter skymningen, han tänker: "Intet öga får känna igen mig", och sätter så ett täckelse framför sitt ansikte.
16 He has dug in the darkness—houses; By day they shut themselves up, They have not known light.
När det är mörkt, bryta sådana sig in i husen, men under dagen stänga de sig inne; ljuset vilja de icke veta av.
17 When together, morning [is] death-shade to them, When he discerns the terrors of death-shade.
Ty det svarta mörkret räknas av dem alla såsom morgon, med mörkrets förskräckelser äro de ju förtrogna.
18 He [is] light on the face of the waters, Their portion is vilified in the earth, He does not turn the way of vineyards.
"Men hastigt", menen I, "ryckes en sådan bort av strömmen, förbannad bliver hans del i landet; till vingårdarna får han ej mer styra sina steg.
19 Drought—also heat—consume snow-waters, Sheol—[those who] have sinned. (Sheol )
Såsom snövatten förtäres av torka och hetta, så förtär dödsriket den som har syndat. (Sheol )
20 The womb forgets him, The worm sweetens [on] him, He is remembered no more, And wickedness is broken as a tree.
Hans moders liv förgäter honom, maskar frossa på honom, ingen finnes, som bevarar hans minne; såsom ett träd brytes orättfärdigheten av.
21 Treating evil the barren [who] does not bear, And he does no good [to] the widow,
Så går det, när någon plundrar den ofruktsamma, som intet föder, och när någon icke gör gott mot änkan."
22 And [God] has drawn the mighty by His power, He rises, and none believes in life.
Ja, men han uppehåller ock våldsmännen genom sin kraft, de få stå upp, när de redan hade förlorat hoppet om livet;
23 He gives to him confidence, and he is supported, And His eyes [are] on their ways.
han giver dem trygghet, så att de få vila, och hans ögon vaka över deras vägar.
24 They were high [for] a little, and they are not, And they have been brought low. They are shut up as all [others], And cut off as the head of an ear of grain.
När de hava stigit till sin höjd, beskäres dem en snar hädanfärd, de sjunka då ned och dö som alla andra; likasom axens toppar vissna de bort.
25 And if not now, who proves me a liar, And makes my word of nothing?”
Är det ej så, vem vill då vederlägga mig, vem kan göra mina ord om intet?