< Job 12 >

1 And Job answers and says:
Då svarade Job, och sade:
2 “Truly—you [are] the people, and wisdom dies with you.
Ja, I ären rätte männerna; med eder blifver visheten död.
3 I also have a heart like you, I am not fallen more than you, And with whom is there not like these?
Jag hafver så väl ett hjerta som I, och är icke ringare än I; och ho är den som sådana icke vet?
4 I am a laughter to his friend: He calls to God, and He answers him, A laughter [is] the perfect righteous one.
Den som af sin nästa begabbad varder, han må åkalla Gud, han varder honom hörandes: Den rättfärdige och fromme måste varda begabbad;
5 A torch—despised in the thoughts of the secure Is prepared for those sliding with the feet.
Och är dem rikom såsom en lampa, föraktad i deras hjerta, dock tillredd, att de skola deruppå stöta fötterna.
6 The tents of spoilers are at peace, And those provoking God have confidence, Into whose hand God has brought.
Röfvarenas hyddor hafva nog, och de rasa dristeliga emot Gud; ändå att Gud hafver gifvit dem det i deras händer.
7 And yet, now ask [one of] the beasts, And it shows you, And a bird of the heavens, And it declares to you.
Fråga dock djuren, de skola lärat dig, och foglarna under himmelen, de skola sägat dig;
8 Or talk to the earth, and it shows you, And fishes of the sea recount to you:
Eller tala med jordene, och hon skall lärat dig, och fiskarna i hafvet skola förkunnat dig.
9 Who has not known in all these, That the hand of YHWH has done this?
Ho är den som allt sådant icke vet, att Herrans hand hafver det gjort;
10 In whose hand [is] the breath of every living thing, And the spirit of all flesh of man.
Att i hans hand är alles dess själ, som lefvandes är, och alla menniskors kötts ande?
11 Does the ear not try words? And the palate taste food for itself?
Profvar icke örat talet, och munnen smakar maten?
12 With the very aged [is] wisdom, And [with] length of days [is] understanding.
Ja, när fäderna är vishet, och förstånd när de gamla.
13 With Him [are] wisdom and might, To Him [are] counsel and understanding.
När honom är vishet och magt, råd och förstånd.
14 Behold, He breaks down, and it is not built up, He shuts against a man, And it is not opened.
Si, när han bryter neder, så hjelper intet bygga; när han någon innelycker, så kan ingen utsläppa.
15 Behold, He keeps in the waters, and they are dried up, And He sends them forth, And they overturn the land.
Si, när han förhåller vattnet, så torkas allt, och när han släpper det löst, så omstörter det landet.
16 With Him [are] strength and wisdom, His the deceived and deceiver.
Han är stark, och går det igenom; hans är den som villo far; så ock den som förförer.
17 Causing counselors to go away [as] a spoil, Indeed, He makes fools of judges.
Han förer de kloka såsom ett rof, och gör domarena galna.
18 He has opened the bands of kings, And He binds a girdle on their loins.
Han förlossar utu Konungars tvång, och binder med ett bälte deras länder.
19 Causing ministers to go away [as] a spoil And strong ones He overthrows.
Presterna förer han såsom ett rof, och de fasta låter han fela.
20 Turning aside the lip of the steadfast, And the reason of the aged He takes away.
Han bortvänder de sannfärdigas läppar, och de gamlas seder tager han bort.
21 Pouring contempt on princes, And the girdle of the mighty He made feeble.
Han utgjuter föraktelse på Förstarna, och gör de mägtigas förbund löst.
22 Removing deep things out of darkness, And He brings out to light death-shade.
Han öppnar de mörka grund, och förer mörkret ut i ljuset.
23 Magnifying the nations, and He destroys them, Spreading out the nations, and He quiets them.
Han gör somliga till stort folk, och gör dem åter till intet; han utsprider ett folk, och fördrifver det åter.
24 Turning aside the heart Of the heads of the people of the land, And He causes them to wander In vacancy—no way!
Han förvänder hjertat i öfverstarna för folket i landena, och låter dem fara ville i vildmarkene, der ingen väg är;
25 They feel darkness, and not light, He causes them to wander as a drunkard.”
Att de famla i mörkret utan ljus, och förvillar dem såsom de druckna.

< Job 12 >