Isaiah 15
1 The burden of Moab. Because in a night Ar of Moab was destroyed—It has been cut off, Because in a night Kir of Moab was destroyed—It has been cut off.
Detta är tungen öfver Moab: Om nattena kommer förstöring öfver Ar i Moab, det är sin kos; om nattena, kommer förstöring öfver Kir i Moab, det är sin kos.
2 He has gone up to Bajith and Dibon, The high places—to weep, Moab howls on Nebo and on Medeba, Baldness [is] on all its heads, every beard cut off.
De gå upp till Baith och Dibon till altaren, att de skola gråta och jämra sig öfver Nebo och Medba i Moab: All hufvud är rakad, allt skägg är afskuret.
3 In its out-places they girded on sackcloth, On its pinnacles, and in its broad places, Everyone howls—going down with weeping.
På deras gator gå de omsvepte i säcker; på deras tak och gatom jämra de sig alle, och gå neder gråtande.
4 And Heshbon and Elealeh cry, Their voice has been heard to Jahaz, Therefore the armed ones of Moab shout, His life has been grievous to him.
Hesbon och Eleale ropa, så att man hörer det intill Jahaz; derföre jämra sig de väpnade i Moab, ty deras själ går illa.
5 My heart [is] toward Moab, Her fugitives cry to Zoar, a heifer of the third [year], For—the ascent of Luhith—He goes up in it with weeping, For in the way of Horonaim, They wake up a cry of destruction.
Mitt hjerta ropar till Moab, deras flyktige fly ifrå den treggaåra kon allt intill Zoar; ty de gå upp till Luhith och gråta; och på den vägenom till Horonaim upphäfver sig ett jämmerrop.
6 For the waters of Nimrim are desolations, For the hay has been withered, The tender grass has been finished, There has not been a green thing.
Ty de vatten i Nimrim torkas bort, så att höet förtorkas der, och gräset förvissnar, och växer ingen grön ört.
7 Therefore the abundance he made, and their store, They carry to the Brook of the Willows.
Ty de ägodelar, som de församlat, och de folk, som de tillrustat hafva, förer man öfver pilträbäcken.
8 For the cry has gone around the border of Moab, Its howling [is] to Eglaim, And its howling [is] to Beer-Elim.
Ropet går omkring uti Moabs gränsor de gråta allt intill Eglaim, och gråta vid den brunnen Elim;
9 For the waters of Dimon have been full of blood, For I set additions on Dimon, A lion for the escaped of Moab, And for the remnant of Adamah!
Ty de vatten i Dimon äro full med blod; dertill vill jag ännu låta mer komma öfver Dimon, både öfver dem som behållne äro i Moab lejonens, och öfver dem igenlefda i landena.
