Hebrews 3
1 For this reason, holy brothers, partakers of a heavenly calling, consider the Apostle and Chief Priest of our profession, Christ Jesus,
Därför, I helige bröder, I som haven blivit delaktiga av en himmelsk kallelse, skolen I akta på vår bekännelses apostel och överstepräst, Jesus,
2 being faithful to Him who appointed Him, as also Moses [was] in all His house.
huru han var trogen mot den som hade insatt honom, likasom Moses var "trogen i hela hans hus".
3 For this One has been counted worthy of more glory than Moses, inasmuch as He who builds it has more honor than the house.
Ty han har blivit aktad värdig så mycket större härlighet än Moses, som uppbyggaren av ett hus åtnjuter större ära än själva huset.
4 For every house is built by someone, and He who built all things [is] God,
Vart och ett hus bygges ju av någon, men Gud är den som har byggt allt.
5 and Moses [was] indeed steadfast in all His house, as an attendant, for a testimony of those things that were to be spoken—
Och väl var Moses "trogen i hela hans hus", såsom "tjänare", till ett vittnesbörd om vad som framdeles skulle förkunnas;
6 but Christ, as a Son over His house, whose house we are, if we hold fast the boldness and the rejoicing of the hope to the end.
men Kristus var trogen såsom "son", en son satt över hans hus. Och hans hus äro vi, såframt vi intill änden hålla fast vår frimodighet och vår berömmelse i hoppet.
7 For this reason, as the Holy Spirit says, “Today, if you may hear His voice—
Så säger den helige Ande: "I dag, om I fån höra hans röst,
8 you may not harden your hearts, as in the provocation, in the day of the temptation in the wilderness,
mån I icke förhärda edra hjärtan, såsom när de förbittrade mig på frestelsens dag i öknen,
9 in which your fathers tempted Me; they proved Me, and saw My works [for] forty years;
där edra fäder frestade mig och prövade mig, fastän de hade sett mina verk i fyrtio år.
10 for this reason I was grieved with that generation and said, They always go astray in [their] heart, and these have not known My ways;
Därför blev jag förtörnad på det släktet och sade: 'Alltid fara de vilse med sina hjärtan.' Men de ville icke veta av mina vägar.
11 so I swore in My anger, They will [not] enter into My rest.”
Så svor jag då i min vrede: De skola icke komma in i min vila."
12 Watch out, brothers, lest there will be in any of you an evil heart of unbelief in the falling away from the living God,
Sen därför till, mina bröder, att icke hos någon bland eder finnes ett ont otroshjärta, så att han avfaller från den levande Guden,
13 but exhort one another every day, while [it] is called “Today,” that none of you may be hardened by the deceitfulness of sin,
utan förmanen varandra alla dagar, så länge det heter "i dag", på det att ingen av eder må bliva förhärdad genom syndens makt att bedraga.
14 for we have become partakers of the Christ, if we may hold fast the confidence [we had] at the beginning to the end,
Ty vi hava blivit delaktiga av Kristus, såframt vi eljest intill änden hålla fast vår första tillförsikt.
15 as it is said, “Today, if you may hear His voice, you may not harden your hearts, as in the provocation.”
När det nu säges: "I dag, om I fån höra hans röst, mån I icke förhärda edra hjärtan, såsom när de förbittrade mig",
16 For who [were those], having heard, [that] provoked, but not all those having come out of Egypt through Moses?
vilka voro då de som förbittrade honom, fastän de hade hört hans ord? Var det icke alla de som under Moses hade dragit ut ur Egypten?
17 But with whom was He grieved forty years? Was it not with those who sinned, whose carcasses fell in the wilderness?
Och vilka voro de som han var förtörnad på i fyrtio år? Var det icke de som hade syndat, de "vilkas kroppar föllo i öknen"?
18 And to whom did He swear that they will not enter into His rest, except to those who did not believe?
Och vilka gällde den ed som han svor, att de "icke skulle komma in i hans vila", vilka, om icke dem som hade varit ohörsamma?
19 And we see that they were not able to enter in because of unbelief.
Så se vi då att det var för otros skull som de icke kunde komma ditin.
