Galatians 3
1 O thoughtless Galatians, who bewitched you, not to obey the truth—before whose eyes [it] was previously written [about] Jesus Christ having been crucified?
I oförståndige galater! Vem har så dårat eder, I som dock haven fått Jesus Kristus målad för edra ögon såsom korsfäst?
2 I only wish to learn this from you: did you receive the Spirit by works of the Law, or by the hearing of faith?
Allenast det vill jag att I skolen svara mig på: Kom det sig av laggärningar att I undfingen Anden, eller kom det sig därav att I lyssnaden i tro?
3 Are you so thoughtless? Having begun in the Spirit, do you now end in the flesh?
Ären I så oförståndiga? I, som haven begynt i Anden, viljen I nu sluta i köttet?
4 So many things you suffered in vain! If, indeed, even in vain.
Haven I då upplevat så mycket förgäves -- om det nu verkligen har varit förgäves?
5 He, therefore, who is supplying the Spirit to you and working mighty acts among you—[is it] by works of law or by the hearing of faith?
Alltså, att han som förlänade eder Anden och utförde kraftgärningar bland eder gjorde detta, kom det sig av laggärningar eller därav att I lyssnaden i tro,
6 According as Abraham believed God, and it was reckoned to him for righteousness;
i enlighet med det ordet: »Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet»?
7 know, then, that those of faith—these are sons of Abraham,
Så mån I nu veta att de som låta det bero på tro, de äro Abrahams barn.
8 and the Writing, having foreseen that God declares righteous the nations by faith, foretold the good news to Abraham:
Och eftersom skriften förutsåg att det var av tro som hedningarna skulle bliva rättfärdiggjorda av Gud, så gav den i förväg åt Abraham detta glada budskap: »I dig skola alla folk varda välsignade.»
9 “All the nations will be blessed in you”; so that those of faith are blessed with the believing Abraham,
Alltså bliva de som låta det bero på tro välsignade tillika med Abraham, honom som trodde.
10 for as many as are of works of law are under a curse, for it has been written: “Cursed [is] everyone who is not remaining in all things that have been written in the Scroll of the Law—to do them,”
Ty alla de som låta det bero på laggärningar, de äro under förbannelse. Det är nämligen skrivet: »Förbannad vare var och en som icke förbliver vid allt som är skrivet i lagens bok, och icke gör därefter.»
11 and [it] is evident that in law no one is declared righteous with God, because “The righteous will live by faith”;
Och att ingen i kraft av lag bliver rättfärdig inför Gud, det är uppenbart, eftersom det heter: »Den rättfärdige skall leva av tro.»
12 and the Law is not by faith, rather, “The man who did them will live in them.”
Men i lagen beror det icke på tro; tvärtom heter det: »Den som gör efter dessa stadgar skall leva genom dem.»
13 Christ redeemed us from the curse of the Law, having become a curse for us, for it has been written: “Cursed is everyone who is hanging on a tree,”
Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse för vår skull. Det är ju skrivet: »Förbannad är var och en som är upphängd på trä.»
14 that the blessing of Abraham may come to the nations in Christ Jesus, that we may receive the promise of the Spirit through faith.
Vi friköptes, för att den välsignelse som hade givits åt Abraham skulle i Jesus Kristus komma också hedningarna till del, så att vi genom tron skulle undfå den utlovade Anden.
15 Brothers, I say [it] as a man, no one even makes void or adds to a confirmed covenant of man,
Mina bröder, jag vill taga ett exempel från vad som gäller bland människor. Icke ens när fråga är om en människas testamentsförordnande, kan någon upphäva det eller lägga något därtill, sedan det en gång har vunnit gällande kraft.
16 and to Abraham were the promises spoken, and to his Seed; He does not say, “And to seeds,” as of many, but as of one, “And to your Seed,” which is Christ;
Nu gåvos löftena åt Abraham, så ock åt hans »säd». Det heter icke: »och åt dem som komma av din säd», såsom när det talas om många; utan det heter, såsom när det talas om en enda: »och åt din säd», vilken är Kristus.
17 and this I say, a covenant confirmed before by God to Christ, the Law, that came four hundred and thirty years after, does not set aside, to make void the promise,
Vad jag alltså vill säga är detta: Ett förordnande som Gud redan hade givit gällande kraft kan icke genom en lag, som utgavs fyra hundra trettio år därefter, hava blivit ogiltigt, så att löftet därmed har gjorts om intet.
18 for if the inheritance [is] by law, [it is] no longer by promise, but God granted [it] to Abraham through promise.
Om det nämligen vore på grund av lag som arvet skulle undfås, så vore det icke på grund av löfte. Men åt Abraham har Gud skänkt det genom ett löfte.
19 Why, then, the Law? It was added on account of the transgressions, until the Seed might come to which the promise has been made, having been set in order through messengers in the hand of a mediator—
Vartill tjänade då lagen? Jo, på det att överträdelserna skulle komma i dagen, blev den efteråt given, för att gälla till dess att »säden» skulle komma, han åt vilken löftet hade blivit givet; och den utgavs genom änglar och överlämnades i en medlares hand.
20 and the mediator is not of one, but God is one.
Men den som är medlare är icke medlare för allenast en enda. Men Gud är en.
21 [Is] the Law, then, against the promises of God? Let it not be! For if a law was given that was able to make alive, truly there would have been righteousness by law,
Är då lagen emot Guds löften? Bort det! Om en lag hade blivit given, som kunde göra levande, då skulle rättfärdigheten verkligen komma av lagen.
22 but the Writing shut up the whole under sin, that the promise by faith of Jesus Christ may be given to those believing.
Men nu har skriften inneslutit alltsammans under synd, för att det som var utlovat skulle, av tro på Jesus Kristus, komma dem till del som tro.
23 And before the coming of faith, we were being kept under law, shut up to the faith about to be revealed,
Men förrän tron kom, voro vi inneslutna under lagen och höllos i förvar under den, i förbidan på den tro som en gång skulle uppenbaras.
24 so that the Law became our tutor—to Christ, that we may be declared righteous by faith,
Så har lagen blivit vår uppfostrare till Kristus, för att vi skola bliva rättfärdiga av tro.
25 and faith having come, we are no longer under a tutor,
Men sedan tron har kommit, stå vi icke mer under uppfostrare.
26 for you are all sons of God through faith in Christ Jesus,
Alla ären I Guds barn genom tron, i Kristus Jesus;
27 for as many as were immersed into Christ put on Christ;
ty I alla, som haven blivit döpta till Kristus, haven iklätt eder Kristus.
28 there is neither Jew nor Greek, there is neither servant nor freeman, there is neither male and female, for you are all one in Christ Jesus;
Här är icke jude eller grek, här är icke träl eller fri, här är icke man och kvinna: alla ären I ett i Kristus Jesus.
29 and if you [are] of Christ then you are seed of Abraham, and heirs according to promise.
Hören I nu Kristus till, så ären I därmed ock Abrahams säd, arvingar enligt löftet.
