Esther 7
1 And the king comes in, and Haman, to drink with Esther the queen,
Då Konungen kom neder med Haman till måltiden, som Drottningen Esther tillredt hade,
2 and the king says to Esther also on the second day, during the banquet of wine, “What [is] your petition, Esther, O queen? And it is given to you; and what [is] your request? To the half of the kingdom—and it is done.”
Sade Konungen till Esther, på den andra dagen, då han vin druckit hade: Hvad bedes du, Drottning Esther, det man dig gifva må? Och hvad begärar du? Ja, ock halfva riket, det skall ske dig.
3 And Esther the queen answers and says, “If I have found grace in your eyes, O king, and if to the king [it be] good, let my life be given to me at my petition, and my people at my request;
Drottningen Esther svarade, och sade: Hafver jag funnit nåd för dig, o Konung, och om Konungenom så täckes, så gif mig mitt lif för mina böns skull, och mitt folk för mitt begärs skull.
4 for we have been sold, I and my people, to cut off, to slay, and to destroy; and if for menservants and for maidservants we had been sold I had kept silent—but the adversity is not equal to the loss of the king.”
Ty vi äro sålde, jag och mitt folk, till att vi skole förgöras, slås ihjäl och förläggas; Gud gifve, att vi dock hade till trälar och trälinnor sålde varit, så ville jag hafva tegat; och hade då fienden icke gjort Konungenom skada.
5 And King Ahasuerus says, indeed, he says to Esther the queen, “Who [is] he—this one? And where [is] this one whose heart has filled him to do so?”
Konungen Ahasveros talade, och sade till Drottningen Esther: Hvilken är den? Eller ho är den som sådant tör sätta sig i sinnet att göra?
6 And Esther says, “The man—adversary and enemy—[is] this wicked Haman”; and Haman has been afraid at the presence of the king and of the queen.
Esther sade: Den fienden och hataren är denne onde Haman. Men Haman vardt förskräckt för Konungenom och Drottningene.
7 And the king has risen, in his fury, from the banquet of wine, to the garden of the house, and Haman has remained to seek for his life from Esther the queen, for he has seen that evil has been determined against him by the king.
Och Konungen stod upp ifrå måltidene, och ifrå vinet, i sine grymhet, och gick in uti trägården vid huset; och Haman stod upp, och bad Drottningena Esther om sitt lif; ty han såg, att honom var ondt beredt af Konungenom.
8 And the king has turned back out of the garden of the house to the house of the banquet of wine, and Haman is falling on the couch on which Esther [is], and the king says, “Also to subdue the queen with me in the house?” The word has gone out from the mouth of the king, and the face of Haman they have covered.
Och då Konungen kom åter igen af trägårdenom vid huset, in uti salen, der man ätit hade, lutade Haman inpå bänken, der Esther på satt. Då sade Konungen: Vill han ock öfverfalla Drottningena här i husena när mig? Då det ordet gick utu Konungens mun, förskylde de Hamans ansigte.
9 And Harbonah, one of the eunuchs, says before the king, “Also behold, the tree that Haman made for Mordecai, who spoke good for the king, is standing in the house of Haman, in height fifty cubits”; and the king says, “Hang him on it.”
Och Harbona, en af kamererarena inför Konungenom, sade: Si, uti Hamans hus står en galge femtio alnar hög, som han till Mardechai gjort hafver, hvilken för Konungenom godt talat hafver. Konungen sade: Låt hänga honom deruti.
10 And they hang Haman on the tree that he had prepared for Mordecai, and the fury of the king has lain down.
Alltså hängde man Haman i galgan, som han till Mardechai gjort hade. Sedan saktade sig Konungens vrede.
