Zechariah 14

1 Behold, a day is coming unto the Lord, when thy spoil shall be divided in the midst of thee.

Så Herrans dag kommer, att du skall varda ett rof och byte.

2 And I will assemble all the nations against Jerusalem to battle; and the city shall be captured, and the houses plundered, and the women ravished; and half of the city shall go forth into exile, and the residue of the people shall not be cut off from the city.

Ty jag skall församla allahanda Hedningar emot Jerusalem till strid; och staden skall varda vunnen, husen skinnad, och qvinnor skämda; hälften af stadenom skall fången bortföras, och det öfverblefna folket skall icke utu stadenom drifvet varda.

3 Then will the Lord go forth, and fight against these nations, as on the day when he fought on the day of battle.

Men Herren skall draga ut, och strida emot de samma Hedningar, såsom han plägar att strida i stridstid.

4 And his feet will stand on that day upon the mount of Olives, which is before Jerusalem on the east, and the mount of Olives shall be split in twain in its middle eastward and westward, making a very great valley; and half of the mount shall remove northward, and half of it southward.

Ock hans fötter skola på den tiden stå på Oljobergena, som för Jerusalem ligger, östantill; och Oljoberget skall klofna midt i tu stycker, ifrån öster allt intill vester, ganska vidt ifrå hvartannat; så att den ena hälften af bergena skall gifva sig norrut, och den andra söderut.

5 And ye shall flee [from] the valley of my mountains; for the valley of the mountains shall reach unto Azal; and ye shall flee, just as ye fled from before the earthquake in the days of 'Uzziyah the king of Judah: and then will come the Lord my God, and all the saints with thee.

Och I skolen fly ror denna dalenom emellan min berg; ty den dalen emellan bergen skall räcka intill Azal; och skolen fly, lika som I uti förtiden flydden för jordbäfningene i Ussia, Juda Konungs, tid. Så skall Herren, min Gud, komma, och alle helige med dig.

6 And it shall come to pass on that day, that there shall be no light, but fleeting light and thick darkness;

På den tiden skall intet ljus vara, utan köld och frost.

7 But it shall be one particular day which shall indeed be known as the Lord's, neither day nor night; but it shall come to pass, that at evening-time there shall be light.

Och en dag skall varda, den Herranom kunnig är, hvarken dag eller natt, och om aftonen skall det ljust blifva.

8 And it shall happen on that day, that living waters shall go out from Jerusalem, the half of them toward the eastern sea, and the other half of them toward the western sea: in summer and in winter shall it be so.

På den tiden skola rinnande vatten flyta utaf Jerusalem; hälften bortåt hafvet österut, och den andra hälften bortåt det yttersta hafvet; och det skall vara både vinter och sommar.

9 And the Lord will be king over all the earth: on that day shall the Lord be [acknowledged] one, and his name be one.

Och Herren skall vara en Konung öfver all land; på den tiden skall Herren vara en, och hans Namn ett.

10 All the land shall be changed as it were into a plain from Geba' to Rimmon to the south of Jerusalem; and she herself shall be elevated, and be inhabited on her former site, from the gate of Benjamin unto the place of the first gate, up to the corner gate, and from the tower of Chananel unto the king's wine-presses.

Och man skall gå i allo landena, lika som på en slättmark, ifrå Gibea intill Rimmon, söderut, till Jerusalem; ty han skall upphöjd och besutten varda i sitt rum, ifrå, BenJamins port, intill första portens rum, allt intill hörneporten; och ifrå Hananeels torn, intill Konungens press.

11 And men shall dwell in it, and no destruction shall any more take place; but Jerusalem shall be inhabited in safety.

Och man skall bo derinne, och ingen spillgifning skall mer vara; ty Jerusalem skall ganska säkert bo.

12 And this shall be the plague wherewith the Lord will afflict all the people that shall have come to battle against Jerusalem: The flesh of every one shall consume away while he standeth upon his feet, and his eyes shall consume away in their holes, and the tongue of every one shall consume away in his mouth.

Och detta skall vara plågan, der Herren all folk med plåga skall, som emot Jerusalem stridt hafva; deras kött skall förtvina; medan de ännu stå på deras fötter; och deras ögon förgås uti sin hål, och deras tunga förfaras i deras mun.

13 And it shall come to pass on that day, that a great confusion from the Lord shall be among them: and they shall lay hold every one on the hand of his neighbor, and his hand shall rise up against the hand of his neighbor.

På den tiden skall Herren låta komma ett stort buller ibland dem, att den ene skall fatta den andra vid handena, och lägga sina hand uppå dens andras hand.

14 And also Judah will have to fight against Jerusalem: and there shall be gathered together the wealth of all the nations round about, gold, and silver, and garments, in great abundance.

Ty ock Juda skall strida emot Jerusalem; på det församlas skola alla de Hedningars gods, som deromkring äro; guld, silfver och kläder, öfvermåtton mycket.

15 And thus shall be the plague of the horses, of the mules, of the camels, and of the asses, and of all the beasts that will be in these camps, just like this plague.

Och så skall då denna plågan gå öfver hästar, mular, camelar, åsnar, och allahanda djur, som i härenom äro, såsom denna plågan är.

16 And it shall come to pass, that every one that is left out of all the nations who will have come against Jerusalem, yea, these shall go up year by year to bow down before the King, the Lord of hosts, and to celebrate the feast of tabernacles.

Och alle öfverblefne ibland alla Hedningar, som emot Jerusalem drogo, skola årliga komma upp, till att tillbedja Konungen, Herran Zebaoth, och till att hålla löfhyddohögtid.

17 And it shall happen, that whoso will not come up out of the families of the earth unto Jerusalem to bow down before the King, the Lord of hosts, —even upon these there shall be no rain.

Men hvad som helst slägte på jordene icke kommer hitupp till Jerusalem, till att tillbedja Konungen, Herran Zebaoth, öfver dem skall intet regn komma.

18 And if the family of Egypt go not up, and come not, then shall not [any rain fall] upon them also: this shall be the plague, wherewith the Lord will afflict the nations that will not come up to celebrate the feast of tabernacles.

Och om de Egyptiers slägte icke uppfara, och komma, så skall öfver dem ock intet regna. Det skall vara plågan, der Herren alla Hedningar med plåga skall, som icke uppkomma till att hålla löfhyddohögtid.

19 This shall be the punishment of Egypt, and the punishment of all the nations that will not come up to celebrate the feast of tabernacles.

Ty det skall vara de Egyptiers, och alla Hedningars synd, som icke uppkomma till att hålla löfhyddohögtid.

20 On that day shall [every thing], even to the bells of the horses, be holy unto the Lord; and the pots in the Lord's house shall be like the bowls before the altar.

På den tiden skall hästarnas rustning vara Herranom helig; och kettlarne i Herrans hus skola vara lika som de skålar för altaret.

21 And every pot in Jerusalem and in Judah shall be holy unto the Lord of hosts; and all those that sacrifice will come and take some of them, and seethe therein: and on that day there shall be no more any trader in the house of the Lord of host.

Ty alle kettlar, både i Jerusalem och Juda, skola Herranom Zebaoth helige vara; så att alle de, som offra vilja, skola komma och taga dem, och koka deruti; och ingen Cananeisk skall mer vara uti Herrans Zebaoths hus, på den tiden.