< Psalms 3 >
1 “A psalm of David, when he fled from before Abshalom his son.” Lord, how numerous are my assailants! how many, that rise up against me!
En Psalm Davids, då han flydde för sin son Absalom. Ack! Herre, huru månge äro mine fiender! Och så månge sätta sig upp emot mig.
2 Many say of my soul, There is no help for him with God. (Selah)
Månge säga om mina själ: Hon hafver ingen hjelp när Gudi. (Sela)
3 But thou, O Lord, art a shield around me, my glory, and he that lifteth up my head.
Men du, Herre, äst skölden för mig, och den mig till äro sätter, och mitt hufvud upprätter.
4 With my voice I call unto the Lord, and he answereth me out of his holy mountain. (Selah)
Jag ropar till Herran med mine röst, så hörer han mig af sitt helga berg. (Sela)
5 I laid myself down and slept: I awoke; for the Lord sustaineth me.
Jag ligger och sofver, och vaknar upp; ty Herren uppehåller mig.
6 I will not be afraid of ten thousands of people, that have placed themselves round about against me.
Jag fruktar mig intet för mång hundrad tusend, de som lägga sig emot mig allt omkring.
7 Arise, O Lord, help me, O my God; for thou smitest all my enemies upon the cheek bone: the teeth of the wicked dost thou break.
Upp, Herre, och hjelp mig, min Gud; ty du slår alla mina fiendar på kindbenet, och sönderbryter de ogudaktigas tänder.
8 Salvation belongeth unto the Lord: thy blessing be upon thy people. (Selah)
När Herranom finner man hjelp; och din välsignelse öfver ditt folk. (Sela)