< Psalms 11 >
1 “To the chief musician, by David.” In the Lord have I put my trust: how can ye say to my soul, Flee to your mountain as a bird?
För sångmästaren; av David. Till HERREN Har jag tagit min tillflykt. Huru kunnen I då säga till mig: "Flyn såsom fåglar till edert berg;
2 For lo, the wicked bend their bow, they arrange their arrow upon the string, to shoot in the dark at the upright in heart.
ty se, de ogudaktiga spänna bågen, de hava lagt sin pil på strängen, för att i mörkret skjuta på de rättsinniga.
3 For [if] the foundations be torn down, what can the righteous do?
När grundvalarna upprivas, vad kan då den rättfärdige uträtta?"
4 The Lord is in his holy temple, the Lord hath his throne in the heavens, his eyes behold, his eyelids prove, the children of men.
HERREN är i sitt heliga tempel, HERRENS tron är i himmelen; hans ögon skåda, hans blickar pröva människors barn.
5 The Lord proveth the righteous; but the wicked and him that loveth violence his soul hateth.
HERREN prövar den rättfärdige; men den ogudaktige och den som älskar våld, dem hatar hans själ.
6 He letteth rain upon the wicked burning coals, fire and brimstone; and a glowing wind is the portion of their cup.
Han skall låta ljungeldssnaror regna över de ogudaktiga; eld och svavel och glödande vind, det är den kalk som bliver dem beskärd.
7 For righteous is the Lord, he loveth righteousness: his countenance doth behold the upright.
Ty HERREN är rättfärdig, han älskar rättfärdigheten; de redliga skola skåda hans ansikte.