Proverbs 26
1 As snow is in summer, and as rain in harvest: so is honor not seemly to a fool.
Lika som snö om sommaren, och regn i andene, så höfves icke enom dåra ära.
2 As the bird [cometh] to flit away, as the swallow, to fly off: so will an undeserved curse not come [to fulfillment].
Lika som en fogel bortfar, och en svala flyger, alltså biter intet en oförtjent banna.
3 A whip is for the horse, a bridle for the ass, and a rod for the fool's back.
Hästenom en gissel, och åsnanom ett betsel, och dåranom ett ris på ryggen.
4 Do not answer a fool according to his folly, lest thou also become equal unto him.
Svara icke dåranom efter hans dårskap, att du honom icke lik varder.
5 Answer a fool according to his folly, lest he be wise in his own eyes.
Men svara dåranom efter hans dårskap, att han icke skall låta sig tycka, att han är vis.
6 He choppeth off the feet, and drinketh vexation, that sendeth important messages by the hand of a fool.
Den ena sak genom ett galet bådskap beställer, han är såsom en halter på fötterna, och tager skada.
7 Too feebly hang down the thighs on a lame man: so is a parable in the mouth of fools.
Såsom enom krympling står att dansa, alltså står enom dåra tala om vishet.
8 As is the one that bindeth a stone fast in a sling, so is he that giveth honor to a fool.
Den enom dåra äro tillägger, det är lika som man kastade en ädla sten uppå en stenrösjo.
9 [As] a thorn that is come into the hand of a drunkard, so is a parable in the mouth of fools.
Ett ordspråk uti ens dåras mun är såsom en törneqvist, den uti ens druckens mans hand stinger.
10 A master injureth all things when he hireth a fool or hireth mere rovers.
En god mästare gör ett ting rätt; men den som en klåpare lejer, honom varder det förderfvadt.
11 As a dog returneth to his vomit, so doth a fool repeat to act in his folly.
Såsom en hund uppäter sina spyor igen, alltså är en dåre som sin galenskap på nytt bedrifver.
12 When thou seest a man wise in his own eyes, then is there more hope for a fool than for him.
När du en ser, som sig tycker vis vara, det är mera hopp uppå en dåra, än på honom.
13 The slothful saith, There is a leopard in the way: a lion is between the streets.
Den late säger: Det är ett ungt lejon på vägenom, och ett lejon på gatone.
14 As a door turneth upon its hinges, so doth the slothful upon his bed.
En later vänder sig i sängene, lika som en dörr på dörrajernen.
15 Hath the slothful hidden his hand in the dish, it wearieth him to bring it back again to his mouth.
Den late gömmer sina hand i barmen, och det varder honom tungt, att han skall bära henne åt munnen.
16 The slothful is wiser in his own eyes, than seven men that can give wise answers.
En later tycker sig visare vara än sju, som seder lära.
17 As is one that taketh hold of a dog by the ears, so is he that passing by becometh excited about a dispute which concerneth him not.
Den som framgår, och blandar sig uti annars kif, han är lika som en, den der drager en hund med öronen.
18 As one fatigueth himself shooting off firebrands, arrows, and death:
Lika som en hemliga med skott och pilar skjuter, och dräper;
19 So is the man that hath cheated his neighbor, and saith, Behold, I am only jesting.
Alltså gör en falsk menniska med sin nästa, och säger sedan: Det var mitt skämt.
20 Where there is no wood, the fire goeth out: so where there is no whisperer, strife is silenced.
Då intet mer ved är, slocknar elden; och när klaffaren är borta, vänder trätan åter.
21 As charcoals are added to burning coals, and wood to fire, so is a contentious man fitted to enkindle a dispute.
Såsom kolen glöd, och veden eld, alltså kommer en trätosam man kif åstad.
22 The words of a whisperer are as wounds, and they go down into the innermost chambers of the body.
Klaffarens ord äro såsom hugg, och de gå igenom hjertat.
23 Like silver dross laid over an earthen vessel, so are burning lips with a bad heart.
En förgiftig mun, och ondt hjerta, är såsom en lerpotta med silfslagg öfverdragen.
24 With his lips dissembleth he that hateth, and within himself layeth he up deceit:
Fienden varder känd vid sitt tal, och när han nalkas, far han med falskhet.
25 Though he make his voice sound ever so graciously, believe him not; for there are seven abominations in his heart.
Då han smeker med sitt mjuka tal, tro honom intet; ty sju styggelser äro uti hans hjerta.
26 If one's hatred be covered by deception, then shall be laid bare his wickedness before a [whole] assembly.
Den som hat hemliga håller, till att göra skada, hans ondska skall den meniga man uppenbar varda.
27 Whoso diggeth a pit will fall therein; and upon him that rolleth a stone, will it return.
Den ena grop gör, han skall falla deruti; och den en sten välter, uppå honom skall han komma.
28 A lying tongue hateth those that are crushed by it; and a flattering mouth prepareth [others'] downfall.
En falsk tunga hatar den henne straffar, och en smeken mun kommer förderf åstad.
