Joshua 7
1 But the children of Israel committed a trespass on the devoted things; for 'Achan, the son of Carmi, the son of Zabdi, the son of Zerach, of the tribe of Judah, took of the devoted things: and the anger of the Lord was kindled against the children of Israel.
Men Israels barn förtogo sig på det som tillspillogifvet var; ty Achan, Charmi son, Sabdi sons, Serahs sons, af Juda slägte, tog något af det som tillspillogifvet var; då förgrymmade sig Herrans vrede öfver Israels barn.
2 And Joshua sent men from Jericho to 'Ai, which is beside Beth-aven, on the east side of Beth-el, and said unto them, thus, Go up and spy out the country. And the men went up and spied out 'Ai.
Och Josua utsände af Jericho några män in mot Aj, som ligger vid BethAven österut ifrå BethEl, och sade till dem: Går upp, och bespejer landet. Och då de hade uppgångit, och bespejat Aj,
3 And they returned to Joshua, and said unto him, Let not all the people go up; but let about two or three thousand men go up and smite 'Ai: do not fatigue all the people [to go] thither; for they are but few.
Kommo de igen till Josua, och sade till honom: Låt icke allt folket draga ditupp; utan vid tu eller tre tusend män, att de draga ditupp, och slå Aj, att icke allt folket gör sig der mödo om; förty de äro få.
4 So there went up thither of the people about three thousand men; and they fled before the men of 'Ai.
Så drogo ditupp af folkena vid tretusend män, och de flydde för de män af Aj.
5 And the men of 'Ai smote of them about thirty and six men; and they chased them from before the gate unto the stone-quarries, and smote them on the declivity [of the hill]; wherefore the heart of the people melted, and became as water.
Och de af Aj slogo af dem vid sex och tretio män, och jagade dem allt ifrå porten intill Sebarim, och slogo dem den vägen nederåt. Då vardt folkens hjerta förtvifladt, och vardt såsom vatten.
6 And Joshua rent his clothes, and fell upon his face to the earth before the ark of the Lord until the evening, he with the elders of Israel, and they put dust upon their head.
Och Josua ref sina kläder sönder, och föll uppå sitt ansigte till jordena för Herrans ark, allt intill aftonen, samt med de äldsta af Israel, och de strödde stoft på sin hufvud.
7 And Joshua said, Alas, O Lord Eternal, wherefore hast thou caused this people to pass over the Jordan, to deliver us into the hand of the Emorites, to destroy us? and oh! that we had been content, and dwelt on the other side of the Jordan!
Och Josua sade: Ack! Herre, Herre, hvi hafver du fört detta folket öfver Jordan, att du skulle gifva oss uti de Amoreers händer, till att förgöra oss? Ack! det vi dock hade blifvit på hinsidon Jordan, såsom vi begynt hade.
8 I pray thee, O Lord, what shall I say, since Israel have turned their back before their enemies!
Ack! min Herre, hvad skall jag säga, medan Israel vänder ryggen till sina fiendar?
9 And when the Canaanites and all the inhabitants of the land will hear of it, they will environ us round, and cut off our name from the earth; and what wilt thou do for thy great name?
När de Cananeer och alle landsens inbyggare det höra, så varda de oss omkringhvärfvande, och utrota vårt namn af jordene; hvad vill du då göra dino stora Namne?
10 And the Lord said unto Joshua, Get thee up; wherefore liest thou upon thy face.
Då sade Herren till Josua: Statt upp, hvi ligger du så på ditt ansigte?
11 Israel hath sinned, and they have also transgressed my covenant which I have commanded them; and they have also taken of the devoted things, and have also stolen, and have also dissembled, and they have also put it into their own vessels.
Israel hafver syndat, och de hafva gångit öfver mitt förbund, som jag dem budit hafver; och hafva tagit af det som tillspillogifvet var, och stulit, och ljugit, och lagt ibland sin tyg.
12 Therefore will the children of Israel not be able to stand up before their enemies; their back will they turn before their enemies, because they have become accursed: I will not be any more with you, except ye destroy the accursed from among you.
Israels barn kunna icke blifva ståndande för sina fiendar; utan måste vända ryggen till sina fiendar; förty de äro tillspillo vordne. Jag skall icke vara mera med eder, om I icke låten komma den spillning ifrån eder.
13 Rise up, sanctify the people, and say, Sanctify yourselves against tomorrow; for thus hath said the Lord the God of Israel, An accursed thing is in the midst of thee, O Israel: thou shalt not be able to stand up before thy enemies, until ye have removed the accursed from among you.
Statt upp, och helga folket, och säg: Helger eder till morgons; ty så säger Herren Israels Gud: En spillning är ibland dig, Israel; derföre kan du icke blifva ståndandes för dina fiendar, tilldess I låten den spillningen komma ifrån eder.
14 And ye shall be brought near in the morning according to your tribes: and it shall be, that the tribe which the Lord will seize shall come near according to its families; and the family which the Lord will seize shall come near by households; and the household which the Lord shall seize will come near by its men.
Och I skolen bittida gå fram, den ena slägten efter den andra; och på hvilken slägten Herren drabbar, der skall gå fram den ena ätten efter den andra; och på hvilken ätten Herren drabbar, der skall gå fram det ena huset efter det andra; och på hvilket hus Herren drabbar, der skall gå fram den ene husbonden efter den andra.
15 And it shall be, that he that is seized with the accursed thing shall be burnt with fire, he, and all that he hath; because he hath transgressed the covenant of the Lord, and because he hath wrought wickedness in Israel.
Och hvilken som befunnen varder med någon spillgifven ting, honom skall man uppbränna i eld, med allt det han hafver; derföre, att han hafver gångit emot Herrans förbund, och bedrifvit en galenskap i Israel.
16 So Joshua rose up early in the morning, and brought Israel near by their tribes, and the tribe of Judah was seized;
Så stod Josua bittida upp om morgonen, och hade fram Israel, den ena slägten efter den andra; och det drabbade inpå Juda slägte.
17 And he brought near the family of Judah, and he seized the family of the Zarchites; and he brought near the family of the Zarchites by its men, and Zabdi was seized;
Och då han hade Juda slägte fram, drabbade det inpå de Serahiters ätt; och då han hade de Serahiters ätt fram, den ena husbonden efter den andra, drabbade det på Sabdi.
18 And he brought near his household by its men, and 'Achan, the son of Carmi, the son of Zabdi, the son of Zerach, of the tribe of Judah, was seized.
Och då han hade hans hus fram, den ena husbonden efter den andra, drabbade det på Achan, Charmi son, Sabdi sons, Serahs sons, utaf Juda slägte.
19 And Joshua said unto 'Achan, My son, give, I pray thee, glory to the Lord, the God of Israel, and make confession unto him; and tell me, I pray thee, what thou hast done: hide nothing from me.
Och Josua sade till Achan: Min son, gif Herranom Israels Gudi ärona, och gif honom prisen; och säg mig hvad du gjort hafver, och ljug intet för mig.
20 And 'Achan answered Joshua, and said, Truly! I have indeed sinned against the Lord the God of Israel, and thus and thus have I done:
Då svarade Achan Josua, och sade: Sannerliga, jag hafver syndat emot Herran Israels Gud; så och så hafver jag gjort:
21 I saw among the spoil a handsome Babylonish mantle, and two hundred shekels of silver, and a wedge of gold of fifty shekels in weight, and I coveted them, and took them; and, behold, they are hidden in the earth in the midst of my tent, with the silver beneath the same.
Jag såg ibland rofvet en kostelig Babylonisk mantel, och tuhundrade siklar silfver, och en gyldene tungo, femtio siklar värd till vigt; der fick jag lust till, och tog det; och si, det är nedergrafvet i jordene i mitt tjäll, och silfret derunder.
22 Joshua thereupon sent messengers, and they ran unto the tent; and, behold, it was hidden in his tent, and the silver beneath it.
Då sände Josua dit båd; de lupo till tjället, och si, der var det nedergrafvet i hans tjäll, och silfret derunder.
23 And they took them out of the midst of the tent, and brought them unto Joshua, and unto all the children of Israel, and they laid them out before the Lord.
Och de togo det utu tjället, och båro till Josua, och till all Israels barn, och kastade det der ned för Herran.
24 And Joshua took 'Achan the son of Zerach, and the silver, and the mantle, and the wedge of gold, and his sons, and his daughters, and his ox, and his ass, and his sheep, and his tent, and all that he had, and all Israel were with him, and they brought them up unto the valley of 'Achor.
Då tog Josua och hela Israel med honom Achan, Serahs son, med silfret, mantelen och gyldene tungone, hans söner och döttrar, hans oxar och åsnar, och får, hans tjäll, och allt det han hade; och förde ut i Achors dal.
25 And Joshua said, How hast thou troubled us! so shall the Lord trouble thee this day. And all Israel stoned him with stones, and burnt them with fire, after they had stoned them with stones.
Och Josua sade: Efter du hafver plågat oss, så plåge dig Herren på denna dag! Och hela Israel stenade dem, och brände dem upp i eld.
26 And they raised over him a great heap of stones [which is] unto this day; and the Lord turned from the fierceness of his anger. Wherefore the name of that place was called, The valley of 'Achor, unto this day.
Och då de hade stenat dem, gjorde de ena stora stenrösjo öfver dem, hvilken ännu varar allt intill denna dag. Så vände då Herren sig ifrå sine vredes grymhet; deraf heter det rummet Achors dal intill denna dag.
