Job 34
1 And Elihu commenced, and said,
Och Elihu tog till orda och sade:
2 Hear, O ye wise men, my words; and ye that have knowledge, give ear unto me.
Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.
3 For the ear proveth words, as the palate tasteth the food.
Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.
4 Let us choose for ourselves what is just: let us acknowledge between ourselves what is good.
Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.
5 For Job hath said, “I am righteous; and God hath taken away justice from me.
Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.
6 Should I lie concerning the justice due me? incurable is [my wound from] the arrow I bear in me without any transgression.”
Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.»
7 What man is there like Job, who drinketh scorning like water,
Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,
8 And is on the road to keep company with the wrong-doers, and to walk with men of wickedness?
han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.
9 For he hath said, “It profiteth a man nothing when he acteth according to the pleasure of God.”
Ty han säger: »Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud.»
10 Therefore ye men of sense hearken unto me: far is it from God to practise wickedness; and from the Almighty to do wrong!
Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!
11 For the work of a son of earth doth he recompense unto him, and according to the path of man doth he permit things to occur to him.
Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.
12 Yea, surely God will not condemn unjustly, nor will the Almighty pervert justice.
Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.
13 Who hath given him a charge concerning the earth? or who hath intrusted [him] the whole world?
Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?
14 If he were to set his heart upon man, he would gather unto himself his spirit and his breath:
Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,
15 All flesh would perish together, and the son of earth would return again unto dust.
då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.
16 If then thou wishest to understand, hear this: give ear to the sound of my words.
Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.
17 Is it possible that he who hateth justice should govern? or wilt thou condemn the righteous mighty One?
Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?
18 [Is it fit] to say to a king, Thou art worthless? and to princes, Ye are wicked?
Får man då säga till en konung: »Du ogärningsman», eller till en furste: »Du ogudaktige»?
19 Whereas he is one that showeth no favor to chieftains, and distinguisheth not the rich before the indigent; for all of them are the work of his hands.
Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.
20 In a moment will they die, and in the midst of the night; people are moved, and pass away: and the mighty will be removed without a human hand.
I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.
21 For big eyes are upon the ways of man, and all his steps doth he see.
Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.
22 There is no darkness, nor shadow of death, where the evil-doers can hide themselves.
Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.
23 For he need not direct [his attention] a long time upon man, that he should enter into judgment before God.
Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.
24 He breaketh down mighty men without [long] searching, and placeth others in their stead.
Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.
25 For the reason that he knoweth their deeds: therefore he overturneth them in the night, and they are crushed.
Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.
26 Among wicked men doth he strike them, in the place where [many] see them:
Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,
27 Because they have departed from following him, and have not considered all his ways.
eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.
28 Bringing before them the cry of the indigent, and the cry of the afflicted which he had to hear.
De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.
29 When he now granteth rest, who will condemn [him]! and when he hideth his face, who can behold him? whether it be against a nation, or against one man, it is the same:
Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,
30 That no hypocritical man may reign, that such shall not be a mare to the people.
när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?
31 For truly it is only fitting to say unto God, “I bear [cheerfully], I will not do any wrong;
Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.
32 What I cannot see myself, do thou truly teach me; if I have done what is unjust, I will do so no more.”
Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.»
33 Should he then according to thy view send a recompense, because thou hast rejected him? “Because thou must choose, and not I?” and what thou knowest, do speak.
Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.
34 Men of sense will say unto me, and every wise man who heareth me,
Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:
35 That Job hath not spoken with knowledge, and that his words are without intelligence.
»Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd.»
36 Oh that Job may therefore be probed continually, in order to give answers against sinful men.
Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.
37 For he addeth unto his sin transgression: among us he uttereth too many loud words, and multiplieth his speeches against God.
Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.
