Job 28
1 For truly there is a source for the silver, and a place for the gold which men refine.
Silfret hafver sin gång, och guldet sitt rum, der det verkas.
2 Iron is taken out of the dust, and the stone is melted into copper.
Jern tager man utaf jordene, och utaf stenar smälter man koppar.
3 An end doth he set to darkness, and the very utmost limit doth he search out, the stones of darkness, and of the shadow of death.
På mörkret varder ju en tid ände, och finner ju någor på sistone det fördolda.
4 He breaketh a channel far from the inhabited place; those of unsteady foot, the poorest of men move [there about].
Det springer ut en sådana bäck, att de, som bo deromkring, icke kunna gå deröfver till fots; han varder menniskomen allt för djup, och flyter sin kos.
5 The earth, out of which cometh forth bread, is under its surface turned up as it were with fire.
Man får ock eld nedan utu jordene; der dock ofvantill bröd växer.
6 Her stones are the place whence the sapphire cometh; and golden dust is also there;
Man finner saphir på somlig rum, och jordklimpar, der guld är uti.
7 [On the] path which no bird of prey knoweth, and which the vulture's eye hath not surveyed;
Den stigen hafver ingen fogel kunnat, och intet gamsöga sett;
8 [Which] ravenous beasts have never trodden, over which the lion hath never passed.
De stolta barn hafva icke trampat honom, och intet lejon gångit deruppå.
9 To the flinty rock he stretcheth forth his hand; he overturneth the mountains from the root.
Bär man också handena på stenen, och grafver bergen omkull.
10 Amid rocks he heweth out canals: and every precious thing doth his eye behold.
Man grafver bäcker utu hällebergen, och allt det kosteligit är, ser ögat.
11 The various droppings of water he uniteth into streams, and what is hidden he bringeth forth to light.
Man förtager strömmom vattnet, och hafver fram i ljuset det derutinnan fördoldt är.
12 But wisdom—where shall she he found? and where is the place of understanding?
Huru vill man nu vishet finna, och hvar är rummet till förståndighet?
13 Man knoweth not her value: and she is not to be found in the land of the living.
Ingen vet hvar hon ligger; och varder icke funnen i de lefvandes lande.
14 The deep saith, Not in me is she: and the sea saith, She is not with me.
Afgrundet säger: Hon är icke i mig; och hafvet säger: När mig är hon icke.
15 No fine gold can be given in lieu of her, and silver cannot be weighed out as her price.
Man kan icke gifva der penningar före, ej heller silfver uppväga, till att betala henne med.
16 She cannot be valued with the gold of Ophir, with the precious onyx, or the sapphire.
Hon räknas icke vid Ophiriskt guld, eller vid kostelig onich och saphir;
17 She cannot be estimated after gold and glass; and not in exchange for her [can] vessels of refined gold [be taken.]
Guld och diamant kan icke liknas dervid, ej heller kan hon tillbytas för gyldene klenodier.
18 Coral and crystal will not be thought of; and the value of wisdom is above pearls.
Ramoth och Gabis aktar man intet; hon är högre aktad än perlor.
19 She cannot be estimated after the topaz of Ethiopia, nor can she be valued with pure gold.
Topats af Ethiopien varder icke lika skattad emot henne, och det renaste guld gäller icke deremot.
20 But wisdom—whence cometh she? and where is the place of understanding?
Hvadan kommer då visheten? Och hvar är rummet till förståndigheten?
21 Yea, she is hidden from the eyes of all living, and from the fowls of the heavens is she concealed.
Hon är fördold för allas lefvandes ögon, och öfverskyld för foglarna under himmelen.
22 Perdition and death say, With our ears have we heard a report of her.
Fördömelsen och döden säga: Vi hafve med vår öron hört hennes rykte.
23 God [alone] understandeth her way, and he knoweth her place;
Gud vet vägen dertill, och känner hennes rum.
24 For he looketh to the ends of the earth, [whatever is] under the whole heaven doth he see.
Förty han ser jordenes ända, och skådar allt det under himmelen är;
25 When he imparted weight unto the wind; and [when] the waters he established by measure;
Så att han gifver vädrena sina vigt, och vattnena sitt matt.
26 When he made a law for the rain, and a way for the lightning of [his] thunders;
Då han satte regnena ett mål före, och tordönenom och ljungeldenom sin väg,
27 Then did he see her, and make her known; he established her, and also searched her out.
Då såg han henne, och räknade henne; tillredde henne, och fann henne;
28 And he said unto man, Behold, the fear of the Lord, that is wisdom; and to eschew evil is understanding.
Och sade till menniskona: Si, Herrans fruktan är vishet; och fly det onda är förståndighet.
