Job 24
1 Why are not times [of punishment] treasured up by the Almighty, and why do his adorers not see his days [of retribution]?
Varför har den Allsmäktige inga räfstetider i förvar? varför få hans vänner ej skåda hans hämndedagar?
2 [The wicked] remove landmarks: they rob flocks, and feed them.
Se, råmärken flyttar man undan, rövade hjordar driver man i bet;
3 They drive away the ass of the fatherless, they take in pledge the widow's ox.
de faderlösas åsna för man bort och tager änkans ko i pant.
4 They chase the needy out of the highway: altogether hide themselves the poor of the earth.
Man tränger de fattiga undan från vägen, de betryckta i landet måste gömma sig med varandra.
5 Behold, as wild asses in the wilderness go they forth to their work, rising betimes after [their] prey: the desert yieldeth food for them and for their young men.
Ja, såsom vildåsnor måste de leva i öknen; dit gå de och möda sig och söka något till täring; hedmarken är det bröd de hava åt sina barn.
6 In the field they reap their food; and in the vineyard of the wicked they gather the fruit.
På fältet få de till skörd vad boskap plägar äta, de hämta upp det sista i den ogudaktiges vingård.
7 They cause [the poor] to spend the night naked, without clothing and without any covering in the cold.
Nakna ligga de om natten, berövade sina kläder; de hava intet att skyla sig med i kölden.
8 Through the sweeping rain of the mountains are they made wet, and for want of a shelter do they embrace the rock.
Av störtskurar från bergen genomdränkas de; de famna klippan, ty de äga ej annan tillflykt.
9 The others pluck from the breast the fatherless, and the garment of the poor they take in pledge.
Den faderlöse slites från sin moders bröst, och den betryckte drabbas av utpantning.
10 They cause him to go naked without clothing, and from the hungry they take away the sheaf:
Nakna måste de gå omkring, berövade sina kläder, hungrande nödgas de bära på kärvar.
11 Within their walls do they make oil, they tread their wine-presses, and suffer thirst.
Inom sina förtryckares murar måste de bereda olja, de få trampa vinpressar och därvid lida törst.
12 Out of a populous city is groaning heard, and the soul of the deadly wounded crieth out: yet God regardeth it not as an offence.
Utstötta ur människors samfund jämra de sig, ja, från dödsslagnas själar uppstiger ett rop. Men Gud aktar ej på vad förvänt som sker.
13 Yon men are of those that rebel against the light: they know not its ways, nor abide in its paths.
Andra hava blivit fiender till ljuset; de känna icke dess vägar och hålla sig ej på dess stigar.
14 With the earliest light riseth the murderer, he slayeth the poor and needy, and in the night he becometh like the thief.
Vid dagningen står mördaren upp för att dräpa den betryckte och fattige; och om natten gör han sig till tjuvars like.
15 And the eye of the adulterer watcheth for the twilight, saying, No eye will see me; and placeth a covering on his face.
Äktenskapsbrytarens öga spejar efter skymningen, han tänker: »Intet öga får känna igen mig», och sätter så ett täckelse framför sitt ansikte.
16 They break into houses in the dark, in the daytime they lock themselves in: they know not the light.
När det är mörkt, bryta sådana sig in i husen, men under dagen stänga de sig inne; ljuset vilja de icke veta av.
17 For to all of these alike is the morning as the shadow of death; for they are familiar with the terrors of the shadow of death.
Ty det svarta mörkret räknas av dem alla såsom morgon, med mörkrets förskräckelser äro de ju förtrogna.
18 Swift are such men [to flee] on the face of the water; accursed is their field on the land; none of them turneth himself to the way, of the vineyards.
»Men hastigt», menen I, »ryckes en sådan bort av strömmen, förbannad bliver hans del i landet; till vingårdarna får han ej mer styra sina steg.
19 Drought and heat speedily consume the snow-waters: so doth the grave those who have sinned. (Sheol h7585)
Såsom snövatten förtäres av torka och hetta, så förtär dödsriket den som har syndat. (Sheol h7585)
20 The mother that bore such a one will forget him; the worm will feed sweetly on him; he will be no more remembered; and like a tree will wickedness be broken.
Hans moders liv förgäter honom, maskar frossa på honom, ingen finnes, som bevarar hans minne; såsom ett träd brytes orättfärdigheten av.
21 He ill-treateth the barren that heareth not; and to the widow he acteth not well.
Så går det, när någon plundrar den ofruktsamma, som intet föder, och när någon icke gör gott mot änkan.»
22 But he also draweth down the mighty with his power: he riseth up, no one is sure of life.
Ja, men han uppehåller ock våldsmännen genom sin kraft, de få stå upp, när de redan hade förlorat hoppet om livet;
23 To such [God] granteth to be in safety, that he may find support; and His eyes are upon their ways.
han giver dem trygghet, så att de få vila, och hans ögon vaka över deras vägar.
24 They are exalted; in but a little while they are no more; and they are brought down low: like all others are they gathered in, and like the top of the ear of corn are they cut off.
När de hava stigit till sin höjd, beskäres dem en snar hädanfärd, de sjunka då ned och dö som alla andra; likasom axens toppar vissna de bort.
25 But if it be not so, who will prove me a liar, and render nought my word?
Är det ej så, vem vill då vederlägga mig, vem kan göra mina ord om intet?
