Psalms 59
1 For the end. Destroy not: by David for a memorial, when Saul sent, and watched his house to kill him. Deliver me from mine enemies, O God; and ransom me from those that rise up against me.
Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, att han icke borto blef, då Saul sände bort, och lät bevara hans hus, på det att han måtte dräpa honom. Fräls mig, min Gud, ifrå mina fiendar, och beskydda mig för dem som sig emot mig sätta.
2 Deliver me from the workers of iniquity, and save me from bloody men.
Fräls mig ifrå de ogerningsmän, och hjelp mig ifrå de blodgiriga.
3 For, behold, they have hunted after my soul; violent men have set upon me: neither [is it] my iniquity, nor my sin, O Lord.
Ty si, Herre, de vakta efter mina själ; de starke församla sig emot mig, utan min skuld och missgerning.
4 Without iniquity I ran and directed [my course aright]: awake to help me, and behold.
De löpa, utan min skuld, och bereda sig. Vaka upp, och möt mig, och se dertill.
5 And you, Lord God of hosts, the God of Israel, draw near to visit all the heathen; pity not any that work iniquity. (Pause)
Du, Herre Gud Zebaoth, Israels Gud, vaka upp, och hemsök alla Hedningar. Var ingom nådelig af dem, som sådane förstockade ogerningsmän äro. (Sela)
6 They shall return at evening, and hunger like a dog, and go round about the city.
Om aftonen låt dem ock tjuta igen, såsom hundar, och löpa omkring i stadenom.
7 Behold, they shall utter a voice with their mouth, and a sword is in their lips; for who, [say they], has heard?
Si, de tala med hvarannan; svärd äro i deras läppar. Ho skulle det höra?
8 But you, Lord, will laugh them to scorn; you will utterly set at nothing all the heathen.
Men, Herre, du skall le åt dem, och bespotta alla Hedningar.
9 will keep my strength, [looking] to you; for you, O God, are my helper.
För deras magt håller jag mig intill dig; ty Gud är mitt beskärm.
10 [As for] my God, his mercy shall go before me: my God will show me [vengeance] on mine enemies.
Gud bevisar mig rikeliga sina godhet; Gud låter mig lust se på mina fiendar.
11 Slay them not, lest they forget your law; scatter them by your power; and bring them down, O Lord, my defender.
Dräp dem icke, att mitt folk icke förgäter det; men förströ dem med dine magt, Herre, vår sköld, och nedslå dem.
12 [For] the sin of their mouth, [and] the word of their lips, let them be even taken in their pride.
Deras lära är allsamman synd, och blifva fast i sine högfärd; och predika intet annat än bannor och motsägelse.
13 And for [their] cursing and falsehood shall utter destruction be denounced: [they shall fall] by the wrath of utter destruction, and shall not be; so shall they know that the God of Jacob is Lord of the ends of the earth. (Pause)
Förgör dem utan alla nåd; förgör dem, så att de intet mer äro, och besinna måga, att Gud är rådandes i Jacob, öfver alla verldena. (Sela)
14 They shall return at evening, and be hungry as a dog, and go round about the city.
Om aftonen låt dem ock tjuta igen, såsom hundar, och löpa omkring i stadenom.
15 They shall be scattered hither and there for meat; and if they be not satisfied, they shall even murmur.
Låt dem löpa hit och dit efter mat, och tjuta om de icke mätte varda.
16 But I will sing to your strength, and in the morning will I exult [in] your mercy; for you have been my supporter, and my refuge in the day of mine affliction.
Men jag vill sjunga om dina magt, och lofva om morgonen dina godhet; ty du äst mitt beskärm och tillflykt i mine nöd.
17 [You are] my helper; to you, my God, will I sing; you are my supporter, O my God, [and] my mercy.
Jag vill lofsjunga dig, min tröst; ty du, Gud, äst mitt beskärm, och min gunstige Gud.
