Psalms 46
1 For the end, for the sons of Core; a Psalm concerning secret things. God is our refuge and strength, a help in the afflictions that have come heavily upon us.
För sångmästaren; av Koras söner; till Alamót; en sång.
2 Therefore will we not fear when the earth is troubled, and the mountains are removed into the depths of the seas.
Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad.
3 Their waters have roared and been troubled, the mountains have been troubled by his might. (Pause)
Därför skulle vi icke frukta, om än jorden omvälvdes och bergen vacklade ned i havsdjupet;
4 The flowings of the river gladden the city of God: the Most High has sanctified his tabernacle.
om än dess vågor brusade och svallade, så att bergen bävade vid dess uppror. (Sela)
5 God is in the midst of her; she shall not be moved: God shall help her with his countenance.
En ström går fram, vars flöden giva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning.
6 The nations were troubled, the kingdoms tottered: he uttered his voice, the earth shook.
Gud bor därinne, den vacklar icke; Gud hjälper den, när morgonen gryr.
7 The Lord of hosts is with us; the God of Jacob is our helper. (Pause)
Hedningarna larma, riken vackla; han låter höra sin röst, då försmälter jorden.
8 Come, and behold the works of the Lord, what wonders he has achieved on the earth.
HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)
9 Putting an end to wars as for the ends of the earth; he will crush the bow, and break in pieces the weapon, and burn the bucklers with fire.
Kommen och skåden HERRENS verk: gärningar som väcka häpnad gör han på jorden.
10 Be still, and know that I am God: I will be exalted among the nations, I will be exalted in the earth.
Han stillar strider intill jordens ända, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.
11 The Lord of hosts is with us; the God of Jacob is our helper.
»Bliven stilla och besinnen att jag är Gud; hög varder jag bland hedningarna, hög på jorden.» HERREN Sebaot är men oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)
