Psalms 132
1 A Song of Degrees. Lord, remember David, and all his meekness:
En visa i högre choren. Tänk, Herre, uppå David, och uppå allt hans lidande;
2 how he sware to the Lord, [and] vowed to the God of Jacob, [saying],
Hvilken Herranom svor, och lofvade dem mägtiga i Jacob:
3 I will not go into the tabernacle of my house; I will not go up to the couch of my bed;
Jag vill icke gå i mins hus hyddo, eller lägga mig på mine sängs lägre;
4 I will not give sleep to mine eyes, nor slumber to mine eyelids, nor rest to my temples,
Jag vill icke låta mina ögon sofva, eller mina ögnalock sömnoga vara;
5 until I find a place for the Lord, a tabernacle for the God of Jacob.
Tilldess jag må finna ett rum för Herranom, till en boning dem mägtiga i Jacob.
6 Behold, we heard of it in Ephratha; we found it in the fields of the wood.
Si, vi höre derom i Ephrata; vi hafve funnit det på skogsmarkene.
7 Let us enter into his tabernacles: let us worship at the place where his feet stood.
Vi vilje gå in uti hans boningar, och tillbedja inför hans fotapall.
8 Arise, O Lord, into your rest; you, and the ark of your holiness.
Herre, statt upp till dina ro, du och din magts ark.
9 Your priests shall clothe themselves with righteousness; and your saints shall exult.
Låt dina Prester kläda sig med rättfärdighet, och dina heliga glädja sig.
10 For the sake of your servant David turn not away the face of your anointed.
Tag icke bort dins smordas regemente, for din tjenare Davids skull.
11 The Lord sware [in] truth to David, and he will not annul it, [saying], Of the fruit of your body will I set [a king] upon your throne.
Herren hafver svorit David en sannan ed, der skall han intet ifrå träda: Jag skall sätta dig dins lifs frukt uppå din stol.
12 If your children will deep my covenant, and these my testimonies which I shall teach them, their children also shall sit upon your throne for ever.
Om dina barn hålla mitt förbund, och min vittnesbörd, som jag dem lärandes varder, så skola ock deras barn sitta på dinom stol evinnerliga.
13 For the Lord has elected Sion, he has chosen her for a habitation for himself, [saying],
Ty Herren hafver utvalt Zion, och hafver lust till att bo der.
14 This is my rest for ever: here will I dwell; for I have chosen it.
Detta är min hvila evinnerliga, här vill jag bo; ty här behagar mig väl.
15 I will surely bless her provision: I will satisfy her poor with bread.
Jag vill välsigna dess spis, och gifva dess fattigom bröd nog.
16 I will clothe her priests with salvation; and her saints shall greatly exult.
Dess Prester vill jag bekläda med salighet, och dess helige skola glädja sig.
17 There will I cause to spring up a horn to David: I have prepared a lamp for mine anointed.
Dersammastäds skall uppgå Davids horn; jag hafver tillredt minom smorda ena lykto.
18 His enemies will I clothe with a shame; but upon himself shall my holiness flourish.
Hans fiendar vill jag bekläda med skam; men öfver honom skall hans krona blomstras.
