Proverbs 27
1 Boast not of to-morrow; for you know not what the next day shall bring forth.
Beröm dig icke af morgondagen; ty du vetst icke hvad i dag hända kan.
2 Let your neighbor, and not your own mouth, praise you; a stranger, and not your own lips.
Låt en annan lofva dig, och icke din mun; en främmande, och icke dina egna läppar.
3 A stone is heavy, and sand cumbersome; but a fool's wrath is heavier than both.
Stenen är svår, och sanden är tung; men ens dåras vrede är svårare än de både.
4 Wrath is merciless, and anger sharp: but envy can bear nothing.
Vrede är en grym ting, och harm är en storm; och ho kan bestå för afund?
5 Open reproofs are better than secret love.
Uppenbara straff är bättre än hemlig kärlek.
6 The wounds of a friend are more to be trusted than the spontaneous kisses of an enemy.
Älskarens slag äro trofast; men hatarens kyssande bedrägeligit.
7 A full soul scorns honeycombs; but to a hungry soul even bitter things appear sweet.
En mätt själ trampar väl på hannogskakona; men ene hungrogo själ är allt bittert sött.
8 As when a bird flies down from its own nest, so a man is brought into bondage whenever he estranges himself from his own place.
Såsom en fogel, den ifrå sitt näste viker, alltså är den som ifrå sitt rum viker.
9 The heart delights in ointments and wines and perfumes: but the soul is broken by calamities.
Hjertat fröjdar sig af salvo och rökverk; men en vän är behagelig för själenes råds skull.
10 Your own friend, and your father's friend, forsake not; and when you are in distress go not into your brother's house: better is a friend [that is] near than a brother living far off.
Din vän och dins faders vän förlåt icke, och gack icke uti dins broders hus, när dig illa går; ty en granne vid handena är bättre, än en broder långt borto.
11 Son, be wise, that your heart may rejoice; and remove you from yourself reproachful words.
Var vis, min son, så gläder sig mitt hjerta, så vill jag svara honom, som mig försmäder.
12 A wise man, when evils are approaching, hides himself; but fools pass on, and will be punished.
En vis man ser det onda, och gömmer sig undan; men de fåkunnige gå derigenom, och få skada.
13 Take away the man's garment, (for a scorner has passed by) whoever lays waste another's goods.
Tag honom sin klädnad bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för dens främmandes skull.
14 Whosoever shall bless a friend in the morning with a loud voice, shall seem to differ nothing from one who curses [him].
Den sin nästa med höga röst välsignar, och står bittida upp, det varder honom för en banno räknadt.
15 On a stormy day drops [of rain] drive a man out of his house; so also does a railing woman [drive a man] out of his own house.
En trätosam qvinna, och ett stadigt drypande då fast regnar, varda väl vid hvarannan liknad.
16 The north wind is sharp, but it is called by name propitious.
Den henne uppehåller, han håller väder, och vill fatta oljona med handene.
17 Iron sharpens iron; and a man sharpens his friend's countenance.
En knif hvetter den andra, och en man den andra.
18 He that plants a fig tree shall eat the fruits of it: so he that waits on his own master shall be honored.
Den sitt fikonaträ bevarar, han äter frukten deraf; och den sin herra bevarar, han varder ärad.
19 As faces are not like [other] faces, so neither are the thoughts of men.
Lika som skuggen i vattnet är emot ansigtet; alltså är ens menniskos hjerta emot den andra.
20 Hell and destruction are not filled; so also are the eyes of men insatiable. [He that fixes his eye is an abomination to the Lord; and the uninstructed do not restrain their tongue.] (Sheol h7585)
Helvetet och förderfvet varda aldrig full, och menniskornas ögon varda ock aldrig mätt. (Sheol h7585)
21 Fire is the trial for silver and gold; and a man is tried by the mouth of them that praise him. The heart of the transgressor seeks after mischiefs; but an upright heart seeks knowledge.
En man varder igenom rosarens mun bepröfvad, såsom silfret i degelen, och guldet i ugnen.
22 Though you scourge a fool, disgracing him in the midst of the council, you will [still] in no wise remove his folly from him.
Om du stötte en dåra i mortare, med stötare, såsom gryn, så går dock hans galenskap icke ifrå honom.
23 Do you thoroughly know the number of your flock, and pay attention to your herds.
Tag vara uppå ditt får, och låt vårda dig om din hjord;
24 For a man [has] not strength and power for ever; neither does he transmit it from generation to generation.
Ty gods varar icke evinnerliga, och kronan varar icke till evig tid.
25 Take care of the herbage in the field, and you shall cut grass, and gather the mountain hay;
Gräset är uppgånget, och hö är för handene, och på bergen varda örter församlade.
26 that you may have [wool of] sheep for clothing: pay attention to the land, that you may have lambs.
Lamben kläda dig, och bockarna gifva dig åkerhyrona.
27 [My] son, you have from me words very useful for your life, and for the life of your servants.
Du hafver getamjölk nog till dins hus spis, och till dina tjenarinnors födo.
