Genesis 39

1 And Joseph was brought down to Egypt; and Petephres the eunuch of Pharao, the captain of the guard, an Egyptian, bought him of the hands of the Ismaelites, who brought him down there.

Och Josef fördes ned till Egypten; och Potifar, som var hovman hos Farao och hövitsman för drabanterna, en egyptisk man, köpte honom av ismaeliterna som hade fört honom ditned.

2 And the Lord was with Joseph, and he was a prosperous man; and he was in the house with his lord the Egyptian.

Och HERREN var med Josef, så att han blev en lyckosam man. Och han vistades i sin herres, egyptierns, hus;

3 And his master knew that the Lord was with him, and the Lord prospers in his hands whatever he happens to do.

och hans herre såg att HERREN var med honom, ty allt vad han gjorde lät HERREN lyckas väl under hans hand.

4 And Joseph found grace in the presence of his lord, and was well-pleasing to him; and he set him over his house, and all that he had he gave into the hand of Joseph.

Och Josef fann nåd för hans ögon och fick betjäna honom. Och han satte honom över sitt hus, och allt vad han ägde lämnade han i hans vård.

5 And it came to pass after that he was set over his house, and over all that he had, that the Lord blessed the house of the Egyptian for Joseph's sake; and the blessing of the Lord was on all his possessions in the house, and in his field.

Och från den stund då han hade satt honom över sitt hus och över allt vad han ägde, välsignade HERREN egyptierns hus, för Josefs skull; och HERRENS välsignelse vilade över allt vad han ägde, hemma och på marken.

6 And he committed all that he had into the hands of Joseph; and he knew not of anything that belonged to him, save the bread which he himself ate. And Joseph was handsome in form, and exceedingly beautiful in countenance.

Därför överlät han i Josefs vård allt vad han ägde, och sedan han hade fått honom till sin hjälp, bekymrade han sig icke om något, utom maten som han själv åt. Men Josef hade en skön gestalt och var skön att skåda.

7 And it came to pass after these things, that his master's wife cast her eyes upon Joseph, and said, Lie with me.

Och efter en tid hände sig att hans herres hustru kastade sina ögon på Josef och sade: "Ligg hos mig."

8 But he would not; but said to his master's wife, If because of me my master knows nothing in his house, and has given into my hands all things that belong to him:

Men han ville icke, utan sade till sin herres hustru: "Se, alltsedan min herre har tagit mig till sin hjälp, bekymrar han sig icke om något i huset, och allt vad han äger har han lämnat i min vård.

9 and in this house there is nothing above me, nor has anything been kept back from me, but you, because you are his wife—how then shall I do this wicked thing, and sin against God?

Han har i detta hus icke större makt än jag, och intet annat har han förbehållit sig än dig allena, eftersom du är hans hustru. Huru skulle jag då kunna göra så mycket ont och synda mot Gud?"

10 And when she talked with Joseph day by day, and he listened not to her to sleep with her, so as to be with her,

Och fastän hon talade sådant dag efter dag till Josef, hörde han dock icke på henne och ville icke ligga hos henne eller vara med henne.

11 it came to pass on a certain day, that Joseph went into the house to do his business, and there was no one of the household within.

Men en dag då han kom in i huset för att förrätta sina sysslor, och ingen av husfolket var tillstädes därinne,

12 And she caught hold of him by his clothes, and said, Lie with me; and having left his clothes in her hands, he fled, and went forth.

fattade hon honom i manteln och sade: "Ligg hos mig." Men han lämnade manteln i hennes hand och flydde och kom ut.

13 And it came to pass, when she saw that he had left his clothes in her hands, and fled, and gone forth,

Då hon nu såg att han hade lämnat sin mantel i hennes hand och flytt ut,

14 that she called those that were in the house, and spoke to them, saying, See, he has brought in to us a Hebrew servant to mock us—he came in to me, saying, Lie with me, and I cried with a loud voice.

ropade hon på sitt husfolk och sade till dem: "Sen här, han har fört hit till oss en hebreisk man, för att denne skulle locka oss till lättfärdighet. Han kom in till mig och ville ligga hos mig; men jag ropade med hög röst.

15 And when he heard that I lifted up my voice and cried, having left his clothes with me, he fled, and went forth out.

Och när han hörde att jag hov upp min röst och ropade, lämnade han sin mantel kvar hos mig och flydde och kom ut."

16 So she leaves the clothes by her, until the master came to his house.

Och hon lät hans mantel ligga kvar hos sig, till dess hans herre kom hem;

17 And she spoke to him according to these words, saying, The Hebrew servant, whom you brought in to us, came in to me to mock me, and said to me, I will lie with you.

då berättade hon för honom detsamma; hon sade: "Den hebreiske tjänaren som du har fört hit till oss kom in till mig, och ville locka mig till lättfärdighet.

18 And when he heard that I lifted up my voice and cried, having left his clothes with me, he fled and departed forth.

Men då jag hov upp min röst och ropade, lämnade han sin mantel kvar hos mig och flydde ut."

19 And it came to pass, when his master heard all the words of his wife, that she spoke to him, saying, Thus did your servant to me, that he was very angry.

När nu hans herre hörde vad hans hustru berättade för honom, nämligen att hans tjänare hade betett sig mot henne på detta sätt, blev hans vrede upptänd.

20 And his master took Joseph, and cast him into the prison, into the place where the king's prisoners are kept, there in the prison.

Och Josefs herre tog honom och lät sätta honom i det fängelse där konungens fångar sutto fängslade; där fick han då vara i fängelse.

21 And the Lord was with Joseph, and poured down mercy upon him; and he gave him favor in the sight of the chief keeper of the prison.

Men HERREN var med Josef och förskaffade honom ynnest och lät honom finna nåd hos föreståndaren för fängelset.

22 And the chief keeper of the prison gave the prison into the hand of Joseph, and all the prisoners as many as were in the prison; and all things whatever they do there, he did them.

Och föreståndaren för fängelset lät alla fångar som sutto i fängelset stå under Josefs uppsikt; och allt vad där skulle göras, det gjordes genom honom.

23 Because of him the chief keeper of the prison knew nothing, for all things were in the hand of Joseph, because the Lord was with him; and whatever things he did, the Lord made them to prosper in his hands.

Föreståndaren för fängelset tog sig alls icke av något som Josef hade om hand, eftersom HERREN var med denne; och vad han gjorde, det lät HERREN lyckas väl.