Exodus 1
1 These are the names of the sons of Israel that came into Egypt together with Jacob their father; they came in each with their whole family.
Desse äro namnen af Israels barn, som kommo in uti Egypten med Jacob; hvar och en kom der in med sitt hus:
2 Ruben, Simeon, Levi, Judas,
Ruben, Simeon, Levi, Juda,
3 Issachar, Zabulon, Benjamin,
Isaschar, Zebulon, BenJamin,
4 Dan and Nephthalim, Gad and Aser.
Dan, Naphthali, Gad, Asser.
5 But Joseph was in Egypt. And all the souls [born] of Jacob were seventy-five.
Och alla de själar, som utaf Jacobs länd utgångne voro, voro sjutio. Men Joseph var tillförene uti Egypten.
6 And Joseph died, and all his brethren, and all that generation.
Då nu Joseph död var, och alle hans bröder, och alle de som på den tiden lefvat hade;
7 And the children of Israel increased and multiplied, and became numerous and grew exceedingly strong, and the land multiplied them.
Växte Israels barn, och födde barn, och förökades, och vordo ganska månge, så att de uppfyllde landet.
8 And there arose up another king over Egypt, who knew not Joseph.
Då vardt en ny Konung öfver Egypten, hvilken intet visste af Joseph.
9 And he said to his nation, Behold, the race of the children of Israel is a great multitude, and is stronger than we:
Han sade till sitt folk: Si, Israels barns folk är mycket, och mera än vi.
10 come then, let us deal craftily with them, lest at any time they be increased, and whenever war shall happen to us, these also shall be added to our enemies, and having prevailed against us in war, they will depart out of the land.
Nu väl, vi vilje listeliga förlägga dem, att de icke varda så månge. Ty om något örlig påkomme mot oss, måtte de ock gifva sig till våra fiender, och strida emot oss, och draga utu landet.
11 And he set over them taskmasters, who should afflict them in their works; and they built strong cities for Pharao, both Pitho, and Ramesses, and On, which is Heliopolis.
Och han satte öfver dem arbetsfogdar, som dem betvinga skulle med träldom; ty man byggde Pharao de städer Pithom och Raamses till skatthus.
12 But as they humbled them, by so much they multiplied, and grew exceedingly strong; and the Egyptians greatly abhorred the children of Israel.
Men ju mer de betungade folket, ju mer de förökades och förvidgade sig; derföre voro de Israels barnom hätske.
13 And the Egyptians tyrannized over the children of Israel by force.
Och de Egyptier tvingade Israels barn med obarmhertighet till att träla;
14 And they embittered their life by hard labors, in the clay and in brick-making, and all the works in the plains, according to all the works, wherein they caused them to serve with violence.
Och gjorde deras lefverne bittert, med svårt arbete på ler och tegel, och med allahanda släpande på markene, och med allahanda arbete, som de kunde dem pålägga med obarmhertighet.
15 And the king of the Egyptians spoke to the midwives of the Hebrews; the name of the one was, Sepphora; and the name of the second, Phua.
Och Konungen i Egypten sade till jordgummorna för de Ebreiska qvinnor; den ena het Siphra, och den andra Pua:
16 And he said, When you do the office of midwives to the Hebrew women, and they are about to be delivered, if it be a male, kill it; but if a female, save it.
När I hjelpen de Ebreiska qvinnor, och de skola föda; är det mankön, så dräper det; är det qvinnkön, så låter det lefva.
17 But the midwives feared God, and did not as the king of Egypt appointed them; and they saved the male children alive.
Men jordgummorna fruktade Gud, och gjorde ej som Konungen i Egypten sade dem; utan läto barnen lefva.
18 And the king of Egypt called the midwives, and said to them, Why is it that you have done this thing, and saved the male children alive?
Då kallade Konungen i Egypten jordgummorna, och sade till dem: Hvarföre gören I det, att I låten lefva barnen?
19 And the midwives said to Pharao, The Hebrew women are not as the women of Egypt, for they are delivered before the midwives go in to them. So they bore children.
Jordgummorna svarade Pharao: De Ebreiska qvinnor äro ej som de Egyptiska; förty de äro hårda qvinnor; förr än jordgumman kommer till dem, hafva de födt.
20 And God did well to the midwives, and the people multiplied, and grew very strong.
Derföre gjorde Gud väl emot jordgummorna; och folket förökades, och vardt ganska mycket.
21 And as the midwives feared God, they established for themselves families.
Och efter jordgummorna fruktade Gud, byggde han dem hus.
22 And Pharao charged all his people, saying, Whatever male [child] shall be born to the Hebrews, cast into the river; and every female, save it alive.
Då böd Pharao allo sino folke, och sade: Allt det mankön, som födt varder, kaster i älfvena, och allt qvinnkön låter lefva.
