< Psalms 62 >

1 To the chief Musician, to Jeduthun, A Psalm of David. Truly my soul waiteth upon God: from him [cometh] my salvation.
För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.
2 He only [is] my rock and my salvation; [he is] my defence; I shall not be greatly moved.
Allenast hos Gud söker min själ sin ro; från honom kommer min frälsning.
3 How long will ye imagine mischief against a man? ye shall be slain all of you: as a bowing wall [shall ye be, and as] a tottering fence.
Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall ej mycket vackla.
4 They only consult to cast [him] down from his excellency: they delight in lies: they bless with their mouth, but they curse inwardly. (Selah)
Huru länge viljen I rasa mot denne man, samfällt slå honom ned, såsom vore han en lutande vägg, en sönderbräckt mur?
5 My soul, wait thou only upon God; for my expectation [is] from him.
De rådslå allenast om att stöta honom ned från hans höjd, de hava behag till lögn; med munnen välsigna de, men i sitt innersta förbanna de. (Sela)
6 He only [is] my rock and my salvation: [he is] my defence; I shall not be moved.
Allenast i Gud må du hava din ro, min själ; ty från honom kommer mitt hopp.
7 In God [is] my salvation and my glory: the rock of my strength, [and] my refuge, [is] in God.
Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall icke vackla.
8 Trust in him at all times; [ye] people, pour out your heart before him: God [is] a refuge for us. (Selah)
Hos Gud är min frälsning och min ära; min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.
9 Surely men of low degree [are] vanity, [and] men of high degree [are] a lie: to be laid in the balance, they [are] altogether [lighter] than vanity.
Förtrösta på honom alltid, du folk; utgjuten för honom edra hjärtan. Gud är vår tillflykt. (Sela)
10 Trust not in oppression, and become not vain in robbery: if riches increase, set not your heart [upon them].
Allenast ett intet äro människors barn, myndiga herrar fåfänglighet; i vågskålen äro de för lätta, mindre än intet äro de allasammans.
11 God hath spoken once; twice have I heard this; that power [belongeth] unto God.
Förliten eder icke på orätt vinning, sätten icke ett fåfängligt hopp till rov: om ock eder rikedom växer, så akten icke därpå.
12 Also unto thee, O Lord, [belongeth] mercy: for thou renderest to every man according to his work.
En gång har Gud sagt det, ja, två gånger har jag hört det, att hos Gud är makten; och hos dig, Herre, är nåd. Ty du vedergäller var och en efter hans gärningar.

< Psalms 62 >