Psalms 55
1 To the chief Musician on Neginoth, Maschil, [A Psalm] of David. Give ear to my prayer, O God; and hide not thyself from my supplication.
För sångmästaren, med strängaspel; en sång av David. Lyssna, Gud, till min bön, och fördölj dig icke för min åkallan.
2 Attend unto me, and hear me: I mourn in my complaint, and make a noise;
Akta på mig och svara mig. I mitt bekymmer är jag utan ro och måste klaga,
3 Because of the voice of the enemy, because of the oppression of the wicked: for they cast iniquity upon me, and in wrath they hate me.
vid fiendens rop, vid den ogudaktiges skri. Ty de vilja draga fördärv över mig, och i vrede ansätta de mig.
4 My heart is sore pained within me: and the terrors of death are fallen upon me.
Mitt hjärta ängslas i mitt bröst, och dödens fasor hava fallit över mig.
5 Fearfulness and trembling are come upon me, and horror hath overwhelmed me.
Fruktan och bävan kommer över mig, och förfäran övertäcker mig.
6 And I said, Oh that I had wings like a dove! [for then] would I fly away, and be at rest.
Därför säger jag: Ack att jag hade vingar såsom duvan! Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo.
7 Lo, [then] would I wander far off, [and] remain in the wilderness. (Selah)
Ja, långt bort skulle jag fly, jag skulle taga härbärge i öknen. (Sela)
8 I would hasten my escape from the windy storm [and] tempest.
Jag skulle skynda att söka mig en tillflykt undan stormvind och oväder.
9 Destroy, O Lord, [and] divide their tongues: for I have seen violence and strife in the city.
Fördärva dem, Herre; gör deras tungor oense. Ty våld och genstridighet ser jag i staden.
10 Day and night they go about it upon the walls thereof: mischief also and sorrow [are] in the midst of it.
Dag och natt gå de omkring den, ovanpå dess murar, ondska och olycka råda därinne;
11 Wickedness [is] in the midst thereof: deceit and guile depart not from her streets.
ja, fördärv råder därinne, och från dess torg vika icke förtryck och svek.
12 For [it was] not an enemy [that] reproached me; then I could have borne [it: ] neither [was it] he that hated me [that] did magnify [himself] against me; then I would have hid myself from him:
Se, det är icke en fiende som smädar mig, det kunde jag fördraga; det är icke min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig undan.
13 But [it was] thou, a man mine equal, my guide, and mine acquaintance.
Nej, du gör det, du som var min jämlike, min vän och förtrogne,
14 We took sweet counsel together, [and] walked unto the house of God in company.
du som levde med mig i ljuvlig förtrolighet, du som i Guds hus gick med mig i högtidsskaran.
15 Let death seize upon them, [and] let them go down quick into hell: for wickedness [is] in their dwellings, [and] among them. (Sheol h7585)
Döden komme över dem oförtänkt, levande fare de ned i dödsriket; ty ondska råder i deras boning, i deras hjärtan. (Sheol h7585)
16 As for me, I will call upon God; and the LORD shall save me.
Men jag ropar till Gud; HERREN skall frälsa mig.
17 Evening, and morning, and at noon, will I pray, and cry aloud: and he shall hear my voice.
Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra min röst.
18 He hath delivered my soul in peace from the battle [that was] against me: for there were many with me.
Han förlossar min själ och skaffar henne ro, så att de icke komma vid mig; ty de äro många, som stå mig emot.
19 God shall hear, and afflict them, even he that abideth of old. (Selah) Because they have no changes, therefore they fear not God.
Gud skall höra det och giva dem svar, han som sitter på sin tron av ålder. (Sela) Ty de vilja icke ändra sig, och de frukta ej Gud.
20 He hath put forth his hands against such as be at peace with him: he hath broken his covenant.
Den mannen bär händer på sin vän; han bryter sitt förbund.
21 [The words] of his mouth were smoother than butter, but war [was] in his heart: his words were softer than oil, yet [were] they drawn swords.
Orden i hans mun äro hala såsom smör, men stridslust fyller hans hjärta; hans ord äro lenare än olja, dock äro de dragna svärd.
22 Cast thy burden upon the LORD, and he shall sustain thee: he shall never suffer the righteous to be moved.
Kasta din börda på HERREN, han skall uppehålla dig; han skall i evighet icke tillstädja att den rättfärdige vacklar.
23 But thou, O God, shalt bring them down into the pit of destruction: bloody and deceitful men shall not live out half their days; but I will trust in thee.
Gud, du skall störta dem ned i gravens djup; de blodgiriga och falska skola ej nå sin halva ålder. Men jag förtröstar på dig.
