Psalms 132
1 A Song of degrees. LORD, remember David, [and] all his afflictions:
En visa i högre choren. Tänk, Herre, uppå David, och uppå allt hans lidande;
2 How he sware unto the LORD, [and] vowed unto the mighty [God] of Jacob;
Hvilken Herranom svor, och lofvade dem mägtiga i Jacob:
3 Surely I will not come into the tabernacle of my house, nor go up into my bed;
Jag vill icke gå i mins hus hyddo, eller lägga mig på mine sängs lägre;
4 I will not give sleep to mine eyes, [or] slumber to mine eyelids,
Jag vill icke låta mina ögon sofva, eller mina ögnalock sömnoga vara;
5 Until I find out a place for the LORD, an habitation for the mighty [God] of Jacob.
Tilldess jag må finna ett rum för Herranom, till en boning dem mägtiga i Jacob.
6 Lo, we heard of it at Ephratah: we found it in the fields of the wood.
Si, vi höre derom i Ephrata; vi hafve funnit det på skogsmarkene.
7 We will go into his tabernacles: we will worship at his footstool.
Vi vilje gå in uti hans boningar, och tillbedja inför hans fotapall.
8 Arise, O LORD, into thy rest; thou, and the ark of thy strength.
Herre, statt upp till dina ro, du och din magts ark.
9 Let thy priests be clothed with righteousness; and let thy saints shout for joy.
Låt dina Prester kläda sig med rättfärdighet, och dina heliga glädja sig.
10 For thy servant David’s sake turn not away the face of thine anointed.
Tag icke bort dins smordas regemente, for din tjenare Davids skull.
11 The LORD hath sworn [in] truth unto David; he will not turn from it; Of the fruit of thy body will I set upon thy throne.
Herren hafver svorit David en sannan ed, der skall han intet ifrå träda: Jag skall sätta dig dins lifs frukt uppå din stol.
12 If thy children will keep my covenant and my testimony that I shall teach them, their children shall also sit upon thy throne for evermore.
Om dina barn hålla mitt förbund, och min vittnesbörd, som jag dem lärandes varder, så skola ock deras barn sitta på dinom stol evinnerliga.
13 For the LORD hath chosen Zion; he hath desired [it] for his habitation.
Ty Herren hafver utvalt Zion, och hafver lust till att bo der.
14 This [is] my rest for ever: here will I dwell; for I have desired it.
Detta är min hvila evinnerliga, här vill jag bo; ty här behagar mig väl.
15 I will abundantly bless her provision: I will satisfy her poor with bread.
Jag vill välsigna dess spis, och gifva dess fattigom bröd nog.
16 I will also clothe her priests with salvation: and her saints shall shout aloud for joy.
Dess Prester vill jag bekläda med salighet, och dess helige skola glädja sig.
17 There will I make the horn of David to bud: I have ordained a lamp for mine anointed.
Dersammastäds skall uppgå Davids horn; jag hafver tillredt minom smorda ena lykto.
18 His enemies will I clothe with shame: but upon himself shall his crown flourish.
Hans fiendar vill jag bekläda med skam; men öfver honom skall hans krona blomstras.
