< Psalms 105 >
1 O give thanks unto the LORD; call upon his name: make known his deeds among the people.
Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
2 Sing unto him, sing psalms unto him: talk ye of all his wondrous works.
Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
3 Glory ye in his holy name: let the heart of them rejoice that seek the LORD.
Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
4 Seek the LORD, and his strength: seek his face evermore.
Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
5 Remember his marvellous works that he hath done; his wonders, and the judgments of his mouth;
Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
6 O ye seed of Abraham his servant, ye children of Jacob his chosen.
I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
7 He [is] the LORD our God: his judgments [are] in all the earth.
Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
8 He hath remembered his covenant for ever, the word [which] he commanded to a thousand generations.
Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
9 Which [covenant] he made with Abraham, and his oath unto Isaac;
på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
10 And confirmed the same unto Jacob for a law, [and] to Israel [for] an everlasting covenant:
Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
11 Saying, Unto thee will I give the land of Canaan, the lot of your inheritance:
han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
12 When they were [but] a few men in number; yea, very few, and strangers in it.
Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
13 When they went from one nation to another, from [one] kingdom to another people;
Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
14 He suffered no man to do them wrong: yea, he reproved kings for their sakes;
Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
15 [Saying], Touch not mine anointed, and do my prophets no harm.
»Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
16 Moreover he called for a famine upon the land: he brake the whole staff of bread.
Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
17 He sent a man before them, [even] Joseph, [who] was sold for a servant:
då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
18 Whose feet they hurt with fetters: he was laid in iron:
Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
19 Until the time that his word came: the word of the LORD tried him.
till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
20 The king sent and loosed him; [even] the ruler of the people, and let him go free.
Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
21 He made him lord of his house, and ruler of all his substance:
Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
22 To bind his princes at his pleasure; and teach his senators wisdom.
han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
23 Israel also came into Egypt; and Jacob sojourned in the land of Ham.
Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
24 And he increased his people greatly; and made them stronger than their enemies.
Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
25 He turned their heart to hate his people, to deal subtilly with his servants.
de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
26 He sent Moses his servant; [and] Aaron whom he had chosen.
Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
27 They shewed his signs among them, and wonders in the land of Ham.
De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
28 He sent darkness, and made it dark; and they rebelled not against his word.
Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
29 He turned their waters into blood, and slew their fish.
Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
30 Their land brought forth frogs in abundance, in the chambers of their kings.
Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
31 He spake, and there came divers sorts of flies, [and] lice in all their coasts.
Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
32 He gave them hail for rain, [and] flaming fire in their land.
Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
33 He smote their vines also and their fig trees; and brake the trees of their coasts.
Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
34 He spake, and the locusts came, and caterpillers, and that without number,
Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
35 And did eat up all the herbs in their land, and devoured the fruit of their ground.
De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
36 He smote also all the firstborn in their land, the chief of all their strength.
Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
37 He brought them forth also with silver and gold: and [there was] not one feeble [person] among their tribes.
Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
38 Egypt was glad when they departed: for the fear of them fell upon them.
Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
39 He spread a cloud for a covering; and fire to give light in the night.
Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
40 [The people] asked, and he brought quails, and satisfied them with the bread of heaven.
De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
41 He opened the rock, and the waters gushed out; they ran in the dry places [like] a river.
Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
42 For he remembered his holy promise, [and] Abraham his servant.
Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
43 And he brought forth his people with joy, [and] his chosen with gladness:
Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
44 And gave them the lands of the heathen: and they inherited the labour of the people;
Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
45 That they might observe his statutes, and keep his laws. Praise ye the LORD.
för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!