Proverbs 25
1 These [are] also proverbs of Solomon, which the men of Hezekiah king of Judah copied out.
Dessa ordspråk äro ock av Salomo; och Hiskias, Juda konungs, män hava gjort detta utdrag.
2 [It is] the glory of God to conceal a thing: but the honour of kings [is] to search out a matter.
Det är Guds ära att fördölja en sak, men konungars ära att utforska en sak.
3 The heaven for height, and the earth for depth, and the heart of kings [is] unsearchable.
Himmelens höjd och jordens djup och konungars hjärtan kan ingen utrannsaka.
4 Take away the dross from the silver, and there shall come forth a vessel for the finer.
Skaffa slagget bort ifrån silvret, så får guldsmeden fram en klenod därav.
5 Take away the wicked [from] before the king, and his throne shall be established in righteousness.
Skaffa de ogudaktiga bort ur konungens tjänst, så varder hans tron befäst genom rättfärdighet.
6 Put not forth thyself in the presence of the king, and stand not in the place of great [men: ]
Förhäv dig icke inför konungen, och träd icke fram på de stores plats.
7 For better [it is] that it be said unto thee, Come up hither; than that thou shouldest be put lower in the presence of the prince whom thine eyes have seen.
Ty det är bättre att man säger till dig: "Stig hitupp", än att man flyttar ned dig för någon förnämligare man, någon som dina ögon redan hava sett.
8 Go not forth hastily to strive, lest [thou know not] what to do in the end thereof, when thy neighbour hath put thee to shame.
Var icke för hastig att begynna en tvist; vad vill du eljest göra längre fram, om din vederpart kommer dig på skam?
9 Debate thy cause with thy neighbour [himself; ] and discover not a secret to another:
Utför din egen sak mot din vederpart, men uppenbara icke en annans hemlighet,
10 Lest he that heareth [it] put thee to shame, and thine infamy turn not away.
på det att icke envar som hör det må lasta dig och ditt rykte bliva ont för beständigt.
11 A word fitly spoken [is like] apples of gold in pictures of silver.
Gyllene äpplen i silverskålar äro ord som talas i rättan tid.
12 [As] an earring of gold, and an ornament of fine gold, [so is] a wise reprover upon an obedient ear.
Såsom en gyllene örring passar till ett bröstspänne av fint guld, så passar en vis bestraffare till ett hörsamt öra.
13 As the cold of snow in the time of harvest, [so is] a faithful messenger to them that send him: for he refresheth the soul of his masters.
Såsom snöns svalka på en skördedag, så är en pålitlig budbärare för avsändaren; sin herres själ vederkvicker han.
14 Whoso boasteth himself of a false gift [is like] clouds and wind without rain.
Såsom regnskyar och blåst, och likväl intet regn, så är en man som skryter med givmildhet, men icke håller ord.
15 By long forbearing is a prince persuaded, and a soft tongue breaketh the bone.
Genom tålamod varder en furste bevekt, och en mjuk tunga krossar ben.
16 Hast thou found honey? eat so much as is sufficient for thee, lest thou be filled therewith, and vomit it.
Om du finner honung, så ät icke mer än du tål, så att du ej bliver övermätt därav och får utspy den.
17 Withdraw thy foot from thy neighbour’s house; lest he be weary of thee, and [so] hate thee.
Låt din fot icke för ofta komma i din väns hus, Så att han ej bliver mätt på dig och får motvilja mot dig.
18 A man that beareth false witness against his neighbour [is] a maul, and a sword, and a sharp arrow.
En stridshammare och ett svärd och en skarp pil är den som bär falskt vittnesbörd mot sin nästa.
19 Confidence in an unfaithful man in time of trouble [is like] a broken tooth, and a foot out of joint.
Såsom en gnagande tand och såsom ett skadedjurs fot är den trolöses tillförsikt på nödens dag.
20 [As] he that taketh away a garment in cold weather, [and as] vinegar upon nitre, so [is] he that singeth songs to an heavy heart.
Såsom att taga av dig manteln på en vinterdag, och såsom syra på lutsalt, så är det att sjunga visor för ett sorgset hjärta.
21 If thine enemy be hungry, give him bread to eat; and if he be thirsty, give him water to drink:
Om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, och om han är törstig, så giv honom att dricka;
22 For thou shalt heap coals of fire upon his head, and the LORD shall reward thee.
så samlar du glödande kol på hans huvud, och HERREN skall vedergälla dig.
23 The north wind driveth away rain: so [doth] an angry countenance a backbiting tongue.
Nordanvind föder regn och en tasslande tunga mulna ansikten.
24 [It is] better to dwell in the corner of the housetop, than with a brawling woman and in a wide house.
Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
25 [As] cold waters to a thirsty soul, so [is] good news from a far country.
Såsom friskt vatten för den försmäktande, så är ett gott budskap ifrån fjärran land.
26 A righteous man falling down before the wicked [is as] a troubled fountain, and a corrupt spring.
Såsom en grumlad källa och en fördärvad brunn, så är en rättfärdig som vacklar inför den ogudaktige.
27 [It is] not good to eat much honey: so [for men] to search their own glory [is not] glory.
Att äta för mycket honung är icke gott, och den som vinner ära får sin ära nagelfaren.
28 He that [hath] no rule over his own spirit [is like] a city [that is] broken down, [and] without walls.
Såsom en stad vars murar äro nedbrutna och borta, så är en man som icke kan styra sitt sinne.
