< Proverbs 13 >
1 A wise son [heareth] his father’s instruction: but a scorner heareth not rebuke.
En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
2 A man shall eat good by the fruit of [his] mouth: but the soul of the transgressors [shall eat] violence.
Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
3 He that keepeth his mouth keepeth his life: [but] he that openeth wide his lips shall have destruction.
Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
4 The soul of the sluggard desireth, and [hath] nothing: but the soul of the diligent shall be made fat.
Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
5 A righteous [man] hateth lying: but a wicked [man] is loathsome, and cometh to shame.
Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
6 Righteousness keepeth [him that is] upright in the way: but wickedness overthroweth the sinner.
Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
7 There is that maketh himself rich, yet [hath] nothing: [there is] that maketh himself poor, yet [hath] great riches.
Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
8 The ransom of a man’s life [are] his riches: but the poor heareth not rebuke.
Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
9 The light of the righteous rejoiceth: but the lamp of the wicked shall be put out.
De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
10 Only by pride cometh contention: but with the well advised [is] wisdom.
Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
11 Wealth [gotten] by vanity shall be diminished: but he that gathereth by labour shall increase.
Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
12 Hope deferred maketh the heart sick: but [when] the desire cometh, [it is] a tree of life.
Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
13 Whoso despiseth the word shall be destroyed: but he that feareth the commandment shall be rewarded.
Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
14 The law of the wise [is] a fountain of life, to depart from the snares of death.
Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
15 Good understanding giveth favour: but the way of transgressors [is] hard.
Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
16 Every prudent [man] dealeth with knowledge: but a fool layeth open [his] folly.
Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
17 A wicked messenger falleth into mischief: but a faithful ambassador [is] health.
En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
18 Poverty and shame [shall be to] him that refuseth instruction: but he that regardeth reproof shall be honoured.
Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
19 The desire accomplished is sweet to the soul: but [it is] abomination to fools to depart from evil.
Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
20 He that walketh with wise [men] shall be wise: but a companion of fools shall be destroyed.
Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
21 Evil pursueth sinners: but to the righteous good shall be repayed.
Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
22 A good [man] leaveth an inheritance to his children’s children: and the wealth of the sinner [is] laid up for the just.
Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
23 Much food [is in] the tillage of the poor: but there is [that is] destroyed for want of judgment.
De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
24 He that spareth his rod hateth his son: but he that loveth him chasteneth him betimes.
Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
25 The righteous eateth to the satisfying of his soul: but the belly of the wicked shall want.
Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.