Proverbs 11
1 A false balance [is] abomination to the LORD: but a just weight [is] his delight.
Falsk våg är Herranom en styggelse; men en full vigt är honom behagelig.
2 [When] pride cometh, then cometh shame: but with the lowly [is] wisdom.
Der stolthet är, der är ock föraktelse; men vishet är när de ödmjuka.
3 The integrity of the upright shall guide them: but the perverseness of transgressors shall destroy them.
Oskyldighet skall ledade fromma; men ondskan skall förstöra de föraktare.
4 Riches profit not in the day of wrath: but righteousness delivereth from death.
Gods hjelper intet på vredenes dag; men rättfärdighet frälsar ifrå döden.
5 The righteousness of the perfect shall direct his way: but the wicked shall fall by his own wickedness.
Dens frommas rättfärdighet gör hans väg rättan; men den ogudaktige skall falla genom sitt ogudaktiga väsende.
6 The righteousness of the upright shall deliver them: but transgressors shall be taken in [their own] naughtiness.
De frommas rättfärdighet skall fria dem; men de föraktare varda fångne uti sine skalkhet.
7 When a wicked man dieth, [his] expectation shall perish: and the hope of unjust [men] perisheth.
När den ogudaktiga menniskan dör, så är hoppet borto; och det de orättfärdige vänta, blifver omintet.
8 The righteous is delivered out of trouble, and the wicked cometh in his stead.
Den rättfärdige varder förlossad utu nöd, och den ogudaktige kommer i hans stad.
9 An hypocrite with [his] mouth destroyeth his neighbour: but through knowledge shall the just be delivered.
Genom skrymtarens mun varder hans näste förderfvad; men de rättfärdige märka det, och varda förlossade.
10 When it goeth well with the righteous, the city rejoiceth: and when the wicked perish, [there is] shouting.
En stad gläder sig, när dem rättfärdigom väl går, och der de ogudaktige förgöras varder man glad.
11 By the blessing of the upright the city is exalted: but it is overthrown by the mouth of the wicked.
Genom de frommas välsignelse varder en stad upphöjd; men genom dens ogudaktigas mun varder han nederbruten.
12 He that is void of wisdom despiseth his neighbour: but a man of understanding holdeth his peace.
Den som sin nästa skämmer, han är en dåre; men en förståndig man stillar det.
13 A talebearer revealeth secrets: but he that is of a faithful spirit concealeth the matter.
En baktalare röjer hvad han hemliga vet; men den som ett trofast hjerta hafver, han döljer det.
14 Where no counsel [is], the people fall: but in the multitude of counsellors [there is] safety.
Der intet råd är, der far folket illa; men der månge rådgifvare äro, der går det väl till.
15 He that is surety for a stranger shall smart [for it: ] and he that hateth suretiship is sure.
Den som för en annan i borgan går, han får skada; men den sig för borgan vaktar, han är säker.
16 A gracious woman retaineth honour: and strong [men] retain riches.
Den qvinna hafver ynnest, som ärona bevarar; men det äro de starke, som rikedomar bevara.
17 The merciful man doeth good to his own soul: but [he that is] cruel troubleth his own flesh.
En barmhertig man gör sinom kropp godt; men en obarmhertig bedröfvar ock sitt kött och blod.
18 The wicked worketh a deceitful work: but to him that soweth righteousness [shall be] a sure reward.
De ogudaktigas verk skall fela; men den som rättfärdighet sår, det är icke fåfängt.
19 As righteousness [tendeth] to life: so he that pursueth evil [pursueth it] to his own death.
Ty rättfärdighet fordrar till lifs; men fara efter ondt, det fordrar till döden.
20 They that are of a froward heart [are] abomination to the LORD: but [such as are] upright in [their] way [are] his delight.
Herren hafver en styggelse till vrång hjerta, och ett behag till de fromma.
21 [Though] hand [join] in hand, the wicked shall not be unpunished: but the seed of the righteous shall be delivered.
Dem ondom hjelper intet, om de än alle lade händer tillsamman; men de rättfärdigas säd skall hulpen varda.
22 [As] a jewel of gold in a swine’s snout, [so is] a fair woman which is without discretion.
En dägelig qvinna utan tukt är lika som en so med ett gyldene spann på näsone.
23 The desire of the righteous [is] only good: [but] the expectation of the wicked [is] wrath.
De rätträrdigas önskan måste dock väl gå, och det de ogudaktige vänta, är olycka.
24 There is that scattereth, and yet increaseth; and [there is] that withholdeth more than is meet, but [it tendeth] to poverty.
Den ene skiftar ut, och får alltid mer; men den andre är nidsk, der han icke skall, och varder dock fattigare.
25 The liberal soul shall be made fat: and he that watereth shall be watered also himself.
Den själ, som rikeliga välsignar, varder fet; och den som drucknan gör, han skall ock drucken varda.
26 He that withholdeth corn, the people shall curse him: but blessing [shall be] upon the head of him that selleth [it].
Den som korn innehåller, honom banna menniskorna; men välsignelse kommer öfver honom, som det säljer.
27 He that diligently seeketh good procureth favour: but he that seeketh mischief, it shall come unto him.
Den som något godt söker, honom vederfars godt; men den som efter ondt far, det skall hända honom.
28 He that trusteth in his riches shall fall: but the righteous shall flourish as a branch.
Den sig uppå sina rikedomar förlåter, han skall förgås; men de rättfärdige skola grönskas såsom löf.
29 He that troubleth his own house shall inherit the wind: and the fool [shall be] servant to the wise of heart.
Den som sitt eget hus bedröfvar, han skall få väder till arfvedel; och en dåre måste dens visas tjenare vara.
30 The fruit of the righteous [is] a tree of life; and he that winneth souls [is] wise.
Dens rättfärdigas frukt är lifsens trä, och en vis man låter sig om menniskorna hjerteliga vårda.
31 Behold, the righteous shall be recompensed in the earth: much more the wicked and the sinner.
Efter den rättfärdige på jordene lida måste; huru mycket mer den ogudaktige och syndaren?
