Job 5
1 Call now, if there be any that will answer thee; and to which of the saints wilt thou turn?
Nämn mig en, hvad gäller, om du någon finner; och se dig om någorstäds efter en helig.
2 For wrath killeth the foolish man, and envy slayeth the silly one.
Men en dåra dräper väl vreden, och en ovisan dödar nitet.
3 I have seen the foolish taking root: but suddenly I cursed his habitation.
Jag såg en dåra väl rotad, och jag bannade straxt hans huse:
4 His children are far from safety, and they are crushed in the gate, neither [is there] any to deliver [them].
Hans barn skola vara fjerran ifrå helsone, och skola varda sönderkrossade i porten, der ingen hjelpare är.
5 Whose harvest the hungry eateth up, and taketh it even out of the thorns, and the robber swalloweth up their substance.
Hans säd skall den hungrige uppäta, och de väpnade skola taga henne; och hans gods skola de törstige utsupa.
6 Although affliction cometh not forth of the dust, neither doth trouble spring out of the ground;
Förty vedermödan går icke upp af jordene, och olyckan växer icke upp af åkrenom;
7 Yet man is born unto trouble, as the sparks fly upward.
Utan menniskan varder född till olycko, såsom foglarna till att flyga.
8 I would seek unto God, and unto God would I commit my cause:
Dock vill jag nu tala om Gud, och handla om honom;
9 Which doeth great things and unsearchable; marvellous things without number:
Som gör mägtig ting, de der icke ransakas kunna; och under, som icke räknas kunna;
10 Who giveth rain upon the earth, and sendeth waters upon the fields:
Den der regn gifver på jordena, och låter vatten komma på markena;
11 To set up on high those that be low; that those which mourn may be exalted to safety.
Den der upphöjer de nedriga, och upphjelper de förtryckta.
12 He disappointeth the devices of the crafty, so that their hands cannot perform [their] enterprise.
Han gör deras anslag, som listige äro till intet, att deras hand intet kan uträtta.
13 He taketh the wise in their own craftiness: and the counsel of the froward is carried headlong.
Han begriper de visa i deras listighet, och gör de klokas råd till galenskap;
14 They meet with darkness in the daytime, and grope in the noonday as in the night.
Att de om dagen löpa i mörkrena, och famla om middagen såsom om nattena.
15 But he saveth the poor from the sword, from their mouth, and from the hand of the mighty.
Och han hjelper den fattiga ifrå svärdet, och ifrå deras mun; och utu dens väldigas hand;
16 So the poor hath hope, and iniquity stoppeth her mouth.
Och är dens fattigas tröst, att orättfärdigheten måste hålla sin mun till.
17 Behold, happy [is] the man whom God correcteth: therefore despise not thou the chastening of the Almighty:
Si, salig är den menniska, den Gud straffar; derföre förkasta icke dens Allsmägtigas tuktan.
18 For he maketh sore, and bindeth up: he woundeth, and his hands make whole.
Ty han sargar, och läker; han slår, och hans hand helar.
19 He shall deliver thee in six troubles: yea, in seven there shall no evil touch thee.
Utaf sex bedröfvelser frälsar han dig, och i den sjunde kommer intet ondt vid dig.
20 In famine he shall redeem thee from death: and in war from the power of the sword.
I dyr tid frälsar han dig ifrå döden, och i stridene ifrå svärdsens hand.
21 Thou shalt be hid from the scourge of the tongue: neither shalt thou be afraid of destruction when it cometh.
Han skall skyla dig för tungones gissel, att du icke skall frukta för förderf, då det kommer.
22 At destruction and famine thou shalt laugh: neither shalt thou be afraid of the beasts of the earth.
Uti förderf och hunger skall du le, och icke frukta för vilddjuren i landena;
23 For thou shalt be in league with the stones of the field: and the beasts of the field shall be at peace with thee.
Utan ditt förbund skall vara med stenom på markene; och vilddjuren i landena skola hålla frid med dig.
24 And thou shalt know that thy tabernacle [shall be] in peace; and thou shalt visit thy habitation, and shalt not sin.
Och du skall förnimma, att din hydda hafver frid, och skall försörja dina boning, och icke synda;
25 Thou shalt know also that thy seed [shall be] great, and thine offspring as the grass of the earth.
Och skall förnimma, att din säd skall varda mycken, och dine efterkommande såsom gräs på jordene;
26 Thou shalt come to [thy] grave in a full age, like as a shock of corn cometh in in his season.
Och skall i ålderdomen komma till grafva, såsom en hvetekärfve införd varder, i rättom tid.
27 Lo this, we have searched it, so it [is; ] hear it, and know thou [it] for thy good.
Si, det hafve vi ransakat, och det är så; hör dertill, och rätta dig derefter.
