Galatians 1
1 Paul, an apostle, (not of men, neither by man, but by Jesus Christ, and God the Father, who raised him from the dead; )
Paulus, apostel, icke från människor, ej heller genom någon människa, utan genom Jesus Kristus och genom Gud, Fadern, som har uppväckt honom från de döda --
2 And all the brethren which are with me, unto the churches of Galatia:
jag, jämte alla de bröder som äro här med mig, hälsar församlingarna i Galatien.
3 Grace [be] to you and peace from God the Father, and [from] our Lord Jesus Christ,
Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och ifrån Herren Jesus Kristus,
4 Who gave himself for our sins, that he might deliver us from this present evil world, according to the will of God and our Father: (aiōn g165)
som har utgivit sig själv för våra synder, för att rädda oss från den nuvarande onda tidsåldern, efter vår Guds och Faders vilja. (aiōn g165)
Honom tillhör äran i evigheternas evigheter. Amen. (aiōn g165)
6 I marvel that ye are so soon removed from him that called you into the grace of Christ unto another gospel:
Det förundrar mig att I så hastigt avfallen från honom, som har kallat eder till att vara i Kristi nåd, och vänden eder till ett nytt evangelium.
7 Which is not another; but there be some that trouble you, and would pervert the gospel of Christ.
Likväl är detta icke något annat »evangelium»; det är allenast så, att några finnas som vålla förvirring bland eder och vilja förvända Kristi evangelium.
8 But though we, or an angel from heaven, preach any other gospel unto you than that which we have preached unto you, let him be accursed.
Men om någon, vore det ock vi själva eller en ängel från himmelen, förkunnar evangelium i strid mot vad vi hava förkunnat för eder, så vare han förbannad.
9 As we said before, so say I now again, If any [man] preach any other gospel unto you than that ye have received, let him be accursed.
Ja, såsom vi förut hava sagt, så säger jag nu åter: Om någon förkunnar evangelium för eder i strid mot vad I haven undfått, så vare han förbannad.
10 For do I now persuade men, or God? or do I seek to please men? for if I yet pleased men, I should not be the servant of Christ.
Är det då människor som jag nu söker vinna för mig, eller är det Gud? Står jag verkligen efter att »vara människor till behag»? Nej, om jag ännu ville vara människor till behag, så vore jag icke en Kristi tjänare.
11 But I certify you, brethren, that the gospel which was preached of me is not after man.
Ty det vill jag säga eder, mina bröder, att det evangelium som har blivit förkunnat av mig icke är någon människolära.
12 For I neither received it of man, neither was I taught [it], but by the revelation of Jesus Christ.
Det är ju icke heller av någon människa som jag har undfått det eller blivit undervisad däri, utan genom en uppenbarelse från Jesus Kristus.
13 For ye have heard of my conversation in time past in the Jews’ religion, how that beyond measure I persecuted the church of God, and wasted it:
I haven ju hört huru det var med mig, medan jag ännu vandrade i judiskt väsende: att jag då övermåttan våldsamt förföljde Guds församling och ville utrota den,
14 And profited in the Jews’ religion above many my equals in mine own nation, being more exceedingly zealous of the traditions of my fathers.
ja, att jag gick längre i judiskt väsende än många av mina samtida landsmän och ännu ivrigare nitälskade för mina fäders stadgar.
15 But when it pleased God, who separated me from my mother’s womb, and called [me] by his grace,
Men när han, som allt ifrån min moders liv har avskilt mig, och som genom sin nåd har kallat mig,
16 To reveal his Son in me, that I might preach him among the heathen; immediately I conferred not with flesh and blood:
täcktes i mig uppenbara sin Son, för att jag bland hedningarna skulle förkunna evangelium om honom, då begav jag mig strax åstad; jag rådförde mig icke med någon människa,
17 Neither went I up to Jerusalem to them which were apostles before me; but I went into Arabia, and returned again unto Damascus.
ej heller for jag upp till Jerusalem, till dem som före mig voro apostlar. I stället for jag bort till Arabien och vände så åter tillbaka till Damaskus.
18 Then after three years I went up to Jerusalem to see Peter, and abode with him fifteen days.
Först sedan, tre år därefter, for jag upp till Jerusalem, för att lära känna Cefas, och jag stannade hos honom femton dagar.
19 But other of the apostles saw I none, save James the Lord’s brother.
Men av de andra apostlarna såg jag ingen; allenast Jakob, Herrens broder, såg jag.
20 Now the things which I write unto you, behold, before God, I lie not.
Och Gud vet att jag icke ljuger i vad jag här skriver till eder.
21 Afterwards I came into the regions of Syria and Cilicia;
Därefter for jag till Syriens och Ciliciens bygder.
22 And was unknown by face unto the churches of Judaea which were in Christ:
Men för de kristna församlingarna i Judeen var jag personligen okänd.
23 But they had heard only, That he which persecuted us in times past now preacheth the faith which once he destroyed.
De hörde allenast huru man sade: »Han som förut förföljde oss, han förkunnar nu evangelium om den tro som han förr ville utrota.»
24 And they glorified God in me.
Och de prisade Gud för min skull.
