Zechariah 2
1 I lifted up mine eyes again, and looked, and behold a man with a measuring line in his hand.
Och jag hof min ögon upp, och si, en man hade ett mätesnöre i handene.
2 Then said I, Whither goest thou? And he said unto me, To measure Jerusalem, to see what is the breadth thereof, and what is the length thereof.
Och jag sade: Hvart går du? Men han sade till mig: Till att mäta Jerusalem, och se huru bredt och långt det vara skall.
3 And, behold, the angel that talked with me went forth, and another angel went out to meet him,
Och si, Ängelen, som med mig talade, gick ut; och en annar Ängel gick ut emot honom;
4 And said unto him, Run, speak to this young man, saying, Jerusalem shall be inhabited as towns without walls for the multitude of men and cattle therein:
Och sade till honom: Löp bort, och tala till den unga mannen, och säg: Jerusalem skall besuttet varda utan murar, för mycket folks och fäs skull, som derinne vara skall.
5 For I, saith Yhwh, will be unto her a wall of fire round about, and will be the glory in the midst of her.
Och jag vill, säger Herren, vara en eldsmur deromkring; och skall vara der inne, och bevisa mig härliga derinne.
6 Ho, ho, come forth, and flee from the land of the north, saith Yhwh: for I have spread you abroad as the four winds of the heaven, saith Yhwh.
O, o, flyr utu nordlandet, säger Herren; ty jag hafver förstrött eder uti fyra väder under himmelen, säger Herren.
7 Deliver thyself, O Zion, that dwellest with the daughter of Babylon.
O, Zion, du som bor när dottrene Babel, fly.
8 For thus saith Yhwh of Armies; After the glory hath he sent me unto the nations which spoiled you: for he that toucheth you toucheth the apple of his eye.
Ty så säger Herren Zebaoth: Han hafve sändt mig till Hedningarna, som eder beröfvat hafva; deras magt hafver en ända i den eder rörer, han rörer hans ögnasten.
9 For, behold, I will shake mine hand upon them, and they shall be a spoil to their servants: and ye shall know that Yhwh of Armies hath sent me.
Ty si, jag vill upphäfva mina hand öfver dem, att de skola varda dem ett rof, som dem tjent hafva; att I skolen förnimma att Herren Zebaoth mig sändt hafver.
10 Sing and rejoice, O daughter of Zion: for, lo, I come, and I will dwell in the midst of thee, saith Yhwh.
Fröjda dig, och var glad, du dotter Zion; ty si, jag kommer, och vill bo när dig, säger Herren.
11 And many nations shall be joined to Yhwh in that day, and shall be my people: and I will dwell in the midst of thee, and thou shalt know that Yhwh of Armies hath sent me unto thee.
Och på den tiden skola månge Hedningar gifva sig intill Herran, och skola vara mitt folk; och jag skall bo när dig, att du skall förnimma, att Herren Zebaoth mig till dig sändt hafver.
12 And Yhwh shall inherit Judah his portion in the holy land, and shall choose Jerusalem again.
Och Herren skall ärfva Juda för sin del, uti de helga landena; och skall åter utvälja Jerusalem.
13 Be silent, O all flesh, before Yhwh: for he is raised up out of his holy habitation.
Allt kött vare stilla för Herranom; ty han är uppstånden ifrå sitt helga rum.
