< Psalms 129 >

1 Many a time have they afflicted me from my youth, may Israel now say:
En visa i högre choren. De hafva ofta trängt mig, allt ifrå min ungdom; så säge Israel;
2 Many a time have they afflicted me from my youth: yet they have not prevailed against me.
De hafva ofta trängt mig, allt ifrå min ungdom; men de vordo mig icke öfvermägtige.
3 The plowers plowed upon my back: they made long their furrows.
De plöjare hafva plöjt på min rygg, och dragit sina fårar långa.
4 Yhwh is righteous: he hath cut asunder the cords of the wicked.
Herren, som rättfärdig är, hafver de ogudaktigas rep afhuggit.
5 Let them all be confounded and turned back that hate Zion.
Ack! att på skam komma måtte och tillbakavända, alle de som Zion hätske äro.
6 Let them be as the grass upon the housetops, which withereth afore it groweth up:
Ack! att de måtte vara såsom gräs på taken, hvilket förtorkas, förr än det uppskärs;
7 Wherewith the mower filleth not his hand; nor he that bindeth sheaves his bosom.
Af hvilkom skördemannen icke uppfyller sina hand, ej heller han, som binder kärfvarna, sin famn;
8 Neither do they which go by say, The blessing of Yhwh be upon you: we bless you in the name of Yhwh.
Och de, som framom gå icke säga: Herrans välsignelse vare öfver eder; vi välsigne eder i Herrans Namn.

< Psalms 129 >