John 17

1 These words spake Jesus, and lifted up his eyes to heaven, and said, Father, the hour is come; glorify thy Son, that thy Son also may glorify thee:

Detta talade Jesus, och lyfte upp sin ögon till himmelen, och sade: Fader, stunden är kommen; förklara din Son, att din Son förklarar ock dig.

2 As thou hast given him authority over all flesh, that he should give eternal life to as many as thou hast given him. (aiōnios g166)

Såsom du hafver gifvit honom magt öfver allt kött, att allom dem, som du hafver honom gifvit, skall han gifva evinnerligit lif. (aiōnios g166)

3 And this is life eternal, that they might know thee the only true God, and Jesus Christ, whom thou hast sent. (aiōnios g166)

Och detta är evinnerligit lif, att de känna dig allena sannan Gud, och den du sändt hafver, Jesum Christum. (aiōnios g166)

4 I have glorified thee on the earth: I have finished the work which thou gavest me to do.

Jag hafver förklarat dig på jordene; jag hafver fullbordat det verk, som du mig; gifvit hafver att jag göra skulle.

5 And now, O Father, glorify thou me with thine own self with the glory which I had with thee before the world was.

Och nu, Fader, förklara du mig när dig sjelfvom, med den klarhet, som jag hade när dig, förr än denna verlden var.

6 I have manifested thy name unto the men which thou gavest me out of the world: thine they were, and thou gavest them me; and they have kept thy word.

Jag hafver uppenbarat ditt Namn menniskomen, som du hafver mig gifvit af verldene; de voro dine, och du hafver gifvit mig dem, och de hafva hållit din ord.

7 Now they have known that all things whatsoever thou hast given me are of thee.

Nu hafva de förstått, att allt det du mig gifvit hafver, är af dig.

8 For I have given unto them the words which thou gavest me; and they have received them, and have known surely that I came out from thee, and they have believed that thou didst send me.

Ty de ord du hafver mig gifvit, hafver jag gifvit dem, och de togo vid dem; och hafva sannerliga förstått, att jag är utgången af dig, och hafva trott, att du mig sändt hafver.

9 I pray for them: I pray not for the world, but for them which thou hast given me; for they are thine.

Jag beder för dem; för verldene beder jag icke, utan för dem som du hafver mig gifvit: ty de äro dine.

10 And all mine are thine, and thine are mine; and I am glorified in them.

Och allt mitt är ditt, och ditt är mitt; och jag är förklarad i dem.

11 And now I am no more in the world, but these are in the world, and I come to thee. Holy Father, keep through thine own name those whom thou hast given me, that they may be one, as we are.

Och nu är jag icke mer i verldene; men de äro i verldene, och jag kommer till dig. Helge Fader, förvara, genom ditt Namn, dem som du mig gifvit hafver, att de blifva ett, såsom ock vi.

12 While I was with them in the world, I kept them in thy name: those that thou gavest me I have kept, and none of them is lost, but the son of perdition; that the scripture might be fulfilled.

När jag var med dem i verldene, förvarade jag dem i ditt Namn; dem du mig gifvit hafver, hafver jag förvarat, och ingen af dem är borttappad, utan det förlorade barnet, att Skriften skulle fullbordas.

13 And now come I to thee; and these things I speak in the world, that they might have my joy fulfilled in themselves.

Nu kommer jag till dig, och talar detta i verldene; på det de skola hafva mina fullkomliga glädje i sig.

14 I have given them thy word; and the world hath hated them, because they are not of the world, even as I am not of the world.

Jag hafver fått dem din ord, och verlden hafver hatat dem, efter de icke äro af verldene; såsom ock jag icke är af verldene.

15 I pray not that thou shouldest take them out of the world, but that thou shouldest keep them from the evil.

Icke beder jag, att du skall taga dem af verldene; utan att du förvarar dem ifrån ondo.

16 They are not of the world, even as I am not of the world.

De äro icke af verldene; såsom ock jag icke är af verldene.

17 Sanctify them through thy truth: thy word is truth.

Helga dem i dine sanning; ditt tal är sanning.

18 As thou hast sent me into the world, even so have I also sent them into the world.

Såsom du hafver mig sändt i verldena, så hafver ock jag sändt dem i verldena.

19 And for their sakes I sanctify myself, that they also might be sanctified through the truth.

Och jag helgar mig sjelf för dem; att de skola ock vara helgade i sanningene.

20 Neither pray I for these alone, but for them also which shall believe on me through their word;

Men icke beder jag allenast för dem, utan ock för dem, som genom deras ord skola tro på mig;

21 That they all may be one; as thou, Father, art in me, and I in thee, that they also may be one in us: that the world may believe that thou hast sent me.

Att de skola alle vara ett, såsom du, Fader, i mig, och jag i dig; att de ock skola vara ett i oss, på det att verlden skall tro, att du hafver mig sändt.

22 And the glory which thou gavest me I have given them; that they may be one, even as we are one:

Och jag hafver gifvit dem den härlighet, som du mig gifvit hafver; att de skola vara ett, såsom ock vi ärom ett;

23 I in them, and thou in me, that they may be made perfect in one; and that the world may know that thou hast sent me, and hast loved them, as thou hast loved me.

Jag i dem, och du i mig; att de skola vara fullkomne uti ett; och att verlden skall förstå, att du mig sändt hafver, och älskade dem, såsom du ock mig älskade.

24 Father, I will that they also, whom thou hast given me, be with me where I am; that they may behold my glory, which thou hast given me: for thou lovedst me before the foundation of the world.

Fader, jag vill, att der jag är, skola ock de vara med mig, som du mig gifvit hafver; att de skola se mina härlighet, den du mig gifvit hafver; ty du hafver älskat mig, förr än verlden var skapad.

25 O righteous Father, the world hath not known thee: but I have known thee, and these have known that thou hast sent me.

Rättvise Fader, verlden hafver icke känt dig; men jag hafver känt dig; och desse hafva förstått att du mig sändt hafver.

26 And I have declared unto them thy name, and will declare it: that the love wherewith thou hast loved me may be in them, and I in them.

Och jag hafver kungjort dem ditt Namn, och skall kungörat; på det att den kärlek, som du hafver älskat mig med, skall vara i dem, och jag i dem,