Luke 17
1 THEN said he unto the disciples, It is impossible but that offences will come: but woe unto him, through whom they come!
Och han sade till sina Lärjungar: Det är omöjeligit, att icke skulle komma förargelser; men ve honom, genom hvilken de komma.
2 It were better for him that a millstone were hanged about his neck, and he cast into the sea, than that he should offend one of these little ones.
Bättre vore honom, att en qvarnsten hängdes vid hans hals, och vorde kastad i hafvet, än han skulle förarga en af dessa små.
3 Take heed to yourselves: If thy brother trespass against thee, rebuke him; and if he repent, forgive him.
Vakter eder. Om din broder bryter dig emot, så straffa honom, och om han bättrar sig, så förlåt honom det.
4 And if he trespass against thee seven times in a day, and seven times in a day turn again to thee, saying, I repent; thou shalt forgive him.
Och om han bryter dig emot sju resor om dagen, och han sju resor om dagen vänder sig om igen till dig, sägandes: Mig ångrar det; så förlåt honom.
5 And the apostles said unto the Lord, Increase our faith.
Och Apostlarna sade till Herran: Föröka oss trona.
6 And the Lord said, If ye had faith as a grain of mustard seed, ye might say unto this sycamine tree, Be thou plucked up by the root, and be thou planted in the sea; and it should obey you.
Då sade Herren: Om I haden trona såsom ett senapskorn, och saden till detta mulbärsträd: Ryck dig upp, och försätt dig i hafvet; då lydde det eder.
7 But which of you, having a servant plowing or feeding cattle, will say unto him by and by, when he is come from the field, Go and sit down to meat?
Hvilken af eder hafver en tjenare, som går vid plogen, eller vaktar boskap, då han kommer hem af markene, att han säger till honom: Gack straxt, och sitt till bords;
8 And will not rather say unto him, Make ready wherewith I may sup, and gird thyself, and serve me, till I have eaten and drunken; and afterward thou shalt eat and drink?
Utan säger han icke heldre till honom: Red till nattvarden, och uppskörta dig, och tjena mig medan jag äter och dricker; och sedan ät du och drick.
9 Doth he thank that servant because he did the things that were commanded him? I trow not.
Månn han tacka dem samma tjenarenom, att han gjorde som honom budet var? Nej, menar jag.
10 So likewise ye, when ye shall have done all those things which are commanded you, say, We are unprofitable servants: we have done that which was our duty to do.
Sammalunda ock I, när I hafven gjort allt det som eder budet är, så säger: Vi äre onyttige tjenare; vi hafve gjort det vi vorom pligtige att göra.
11 And it came to pass, as he went to Jerusalem, that he passed through the midst of Samaria and Galilee.
Och det begaf sig, då han gick till Jerusalem, for han midt igenom Samarien och Galileen.
12 And as he entered into a certain village, there met him ten men that were lepers, which stood afar off:
Och då han kom uti en by, mötte honom tio spitelske män, de stodo långt ifrå;
13 And they lifted up their voices, and said, Jesus, Master, have mercy on us.
Och de upphöjde sina röst, sägande: Jesu Mästar, varkunna dig öfver oss.
14 And when he saw them, he said unto them, Go shew yourselves unto the priests. And it came to pass, that, as they went, they were cleansed.
När han dem såg, sade han till dem: Går, och viser eder Presterna. Och hände sig, vid de gingo, vordo de rene.
15 And one of them, when he saw that he was healed, turned back, and with a loud voice glorified God,
Men en af dem, då han såg att han var ren vorden, kom han igen, och prisade Gud med höga röst;
16 And fell down on his face at his feet, giving him thanks: and he was a Samaritan.
Och föll på sitt ansigte för hans fötter, tackandes honom; och han var en Samarit.
17 And Jesus answering said, Were there not ten cleansed? but where are the nine?
Då svarade Jesus, och sade: Voro icke tio rene gjorde? Hvar äro då de nio?
18 There are not found that returned to give glory to God, save this stranger.
Ingen är funnen, som kom igen till att prisa Gud, utan denne främlingen;
19 And he said unto him, Arise, go thy way: thy faith hath made thee whole.
Och sade till honom: Statt upp, gack, din tro hafver frälst dig.
20 And when he was demanded of the Pharisees, when the kingdom of God should come, he answered them and said, The kingdom of God cometh not with observation:
Och då han frågad vardt af de Phariseer, när Guds rike komma skulle, svarade han dem, och sade: Guds rike kommer icke med utvärtes åthäfvor.
21 Neither shall they say, Lo here! or, lo there! for, behold, the kingdom of God is within you.
Ej heller varder man sägande: Si här, eller, si der äret; ty si, Guds rike är invärtes i eder.
22 And he said unto the disciples, The days will come, when ye shall desire to see one of the days of the Son of man, and ye shall not see it.
Och han sade till Lärjungarna: Den tid skall komma, att I skolen begära se en af menniskones Sons dagar, och I skolen icke få sen.
23 And they shall say to you, See here; or, see there: go not after them, nor follow them.
Och de skola säga till eder: Si här, si der; går icke åstad, och följer icke heller.
24 For as the lightning, that lighteneth out of the one part under heaven, shineth unto the other part under heaven; so shall also the Son of man be in his day.
Ty såsom ljungelden ljungar ofvan af himmelen, och lyser öfver allt det under himmelen är; alltså skall ock menniskones Son vara på sin dag.
25 But first must he suffer many things, and be rejected of this generation.
Men tillförene måste han mycket lida, och förkastas af detta slägtet.
26 And as it was in the days of Noe, so shall it be also in the days of the Son of man.
Och såsom det skedde uti Noe tid, så skall det ock ske uti menniskones Sons dagar.
27 They did eat, they drank, they married wives, they were given in marriage, until the day that Noe entered into the ark, and the flood came, and destroyed them all.
De åto, drucko; män togo hustrur, och qvinnor gåfvos mannom, intill den dagen då Noe gick in i arken; och floden kom, och förgjorde dem alla.
28 Likewise also as it was in the days of Lot; they did eat, they drank, they bought, they sold, they planted, they builded;
Sammalunda ock, såsom det skedde uti Loths tid; de åto, drucko, köpte, sålde, planterade, byggde.
29 But the same day that Lot went out of Sodom it rained fire and brimstone from heaven, and destroyed them all.
Men den dagen, då Loth gick ut af Sodoma, regnade eld och svafvel af himmelen, och förgjorde dem alla.
30 Even thus shall it be in the day when the Son of man is revealed.
Efter det sättet varder det ock gåendes på den dagen, när menniskones Son skall uppenbaras.
31 In that day, he which shall be upon the housetop, and his stuff in the house, let him not come down to take it away: and he that is in the field, let him likewise not return back.
På den dagen, den som är på taket, och hans boting i huset, han stige icke neder till att taga dem; sammalunda ock, den i markene är, gånge icke tillbaka igen efter det han left hafver.
32 Remember Lot’s wife.
Kommer ihåg Loths hustru.
33 Whosoever shall seek to save his life shall lose it; and whosoever shall lose his life shall preserve it.
Hvilken som far efter att förvara sin själ, han skall mista henne; och den som mister henne, han fordrar henne till lifs.
34 I tell you, in that night there shall be two men in one bed; the one shall be taken, and the other shall be left.
Jag säger eder: I den natten skola två ligga uti ene säng; den ene varder upptagen, och den andre varder qvarlåten.
35 Two women shall be grinding together; the one shall be taken, and the other left.
Två skola mala tillhopa; den ene varder upptagen, och den andre varder qvarlåten.
36 Two men shall be in the field; the one shall be taken, and the other left.
Två skola vara i markene; den ene varder upptagen, och den andre varder qvarlåten.
37 And they answered and said unto him, Where, Lord? And he said unto them, Wheresoever the body is, thither will the eagles be gathered together.
Då svarade de, och sade till honom: Hvar då, Herre? Sade han till dem: Der som åtelen är, dit församlas ock örnarna.
