1 Samuel 3

1 And the child Samuel ministered to the LORD before Eli. And the word of the LORD was precious in those days; there was no open vision.

Så gjorde nu den unge Samuel tjänst inför HERREN under Eli. Och HERRENS ord var sällsynt på den tiden, profetsyner voro icke vanliga.

2 And it came to pass at that time, when Eli was laid down in his place, and his eyes began to wax dim, that he could not see;

Då nu en gång Eli, vilkens ögon hade begynt att bliva skumma, så att han icke kunde se, låg och sov på sin plats,

3 And before the lamp of God went out in the temple of the LORD, where the ark of God was, and Samuel was laid down to sleep;

innan ännu Guds lampa hade slocknat, och medan också Samuel låg och sov, då hände sig i HERRENS tempel, där Guds ark stod,

4 That the LORD called Samuel: and he answered, Here am I.

att HERREN ropade på Samuel. Denne svarade: »Här är jag.»

5 And he ran to Eli, and said, Here am I; for you called me. And he said, I called not; lie down again. And he went and lay down.

Därefter skyndade han till Eli och sade: »Här är jag; du ropade ju på mig.» Men han svarade: »Jag har icke ropat; gå tillbaka och lägg dig.» Och han gick och lade sig.

6 And the LORD called yet again, Samuel. And Samuel arose and went to Eli, and said, Here am I; for you did call me. And he answered, I called not, my son; lie down again.

Men HERREN ropade ännu en gång på Samuel; och Samuel stod upp och gick till Eli och sade: »Här är jag; du ropade ju på mig.» Men han svarade: »Jag har icke ropat, min son; gå tillbaka och lägg dig.»

7 Now Samuel did not yet know the LORD, neither was the word of the LORD yet revealed to him.

Samuel hade nämligen ännu icke lärt att känna igen HERREN, och ännu hade icke något HERRENS ord blivit uppenbarat för honom.

8 And the LORD called Samuel again the third time. And he arose and went to Eli, and said, Here am I; for you did call me. And Eli perceived that the LORD had called the child.

Men HERREN ropade åter på Samuel, för tredje gången; och han stod upp och gick till Eli och sade: »Här är jag; du ropade ju på mig. Då förstod Eli att det var HERREN som ropade på ynglingen.

9 Therefore Eli said to Samuel, Go, lie down: and it shall be, if he call you, that you shall say, Speak, LORD; for your servant hears. So Samuel went and lay down in his place.

Därför sade Eli till Samuel: »Gå och lägg dig; och om han vidare ropar på dig, så säg: 'Tala, HERRE; din tjänare hör.» Och Samuel gick och lade sig på sin plats.

10 And the LORD came, and stood, and called as at other times, Samuel, Samuel. Then Samuel answered, Speak; for your servant hears.

Då kom HERREN och ställde sig där och ropade såsom de förra gångerna: »Samuel! Samuel!» Samuel svarade: »Tala, din tjänare hör.»

11 And the LORD said to Samuel, Behold, I will do a thing in Israel, at which both the ears of every one that hears it shall tingle.

Då sade HERREN till Samuel: »Se, jag skall i Israel göra något som kommer att genljuda i båda öronen på var och en som får höra det.

12 In that day I will perform against Eli all things which I have spoken concerning his house: when I begin, I will also make an end.

På den dagen skall jag låta komma över Eli allt vad jag har uttalat över hans hus, det första till det sista.

13 For I have told him that I will judge his house for ever for the iniquity which he knows; because his sons made themselves vile, and he restrained them not.

Ty jag har förkunnat för honom att jag skall vara domare över hans hus till evig tid, därför att han har syndat, i det han visste huru hans söner drogo förbannelse över sig och dock icke höll dem tillbaka.

14 And therefore I have sworn to the house of Eli, that the iniquity of Eli’s house shall not be purged with sacrifice nor offering for ever.

Därför har jag ock med ed betygat om Elis hus: Sannerligen, Elis hus' missgärning skall icke någonsin kunna försonas, vare sig med slaktoffer eller med någon annat offergåva.»

15 And Samuel lay until the morning, and opened the doors of the house of the LORD. And Samuel feared to show Eli the vision.

Och Samuel låg kvar ända tills morgonen, då han öppnade dörrarna till HERRENS hus. Och Samuel fruktade för att omtala synen for Eli.

16 Then Eli called Samuel, and said, Samuel, my son. And he answered, Here am I.

Men Eli ropade på Samuel och sade: »Samuel, min son!» Denne svarade: »Här är jag.»

17 And he said, What is the thing that the LORD has said to you? I pray you hide it not from me: God do so to you, and more also, if you hide any thing from me of all the things that he said to you.

Han sade: »Vad var det han talade till dig? Dölj det icke för mig. Gud straffe dig nu och framgent, om du döljer for mig något enda ord av det han talade till dig.»

18 And Samuel told him every whit, and hid nothing from him. And he said, It is the LORD: let him do what seems him good.

Då omtalade Samuel för honom alltsammans och dolde intet för honom. Och han sade: »Han är HERREN; han göre vad honom täckes.»

19 And Samuel grew, and the LORD was with him, and did let none of his words fall to the ground.

Men Samuel växte upp, och HERREN var med honom och lät intet av allt vad han hade talat falla till jorden.

20 And all Israel from Dan even to Beersheba knew that Samuel was established to be a prophet of the LORD.

Och hela Israel, från Dan ända till Beer-Seba, förstod att Samuel var betrodd att vara HERRENS profet.

21 And the LORD appeared again in Shiloh: for the LORD revealed himself to Samuel in Shiloh by the word of the LORD.

Och HERREN fortfor att låta se sig i Silo; ty HERREN uppenbarade sig för Samuel i Silo genom HERRENS ord. Och Samuels ord kom till hela Israel.