Psalms 60

1 For the Leader; upon Shushan Eduth; Michtam of David, to teach; when he strove with Aram-naharaim and with Aram-zobah, and Joab returned, and smote of Edom in the Valley of Salt twelve thousand. O God, Thou hast cast us off, Thou hast broken us down; Thou hast been angry; O restore us.

För sångmästaren, efter "Vittnesbördets lilja"; en sång, till att inläras; av David, när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man. Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.

2 Thou hast made the land to shake, Thou hast cleft it; heal the breaches thereof; for it tottereth.

Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.

3 Thou hast made Thy people to see hard things; Thou hast made us to drink the wine of staggering.

Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.

4 Thou hast given a banner to them that fear Thee, that it may be displayed because of the truth. (Selah)

Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. (Sela)

5 That Thy beloved may be delivered, save with Thy right hand, and answer me.

På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.

6 God spoke in His holiness, that I would exult; that I would divide Shechem, and mete out the valley of Succoth.

Gud har talat i sin helgedom: "Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

7 Gilead is mine, and Manasseh is mine; Ephraim also is the defence of my head; Judah is my sceptre.

Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;

8 Moab is my washpot; upon Edom do I cast my shoe; Philistia, cry aloud because of me!

Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land."

9 Who will bring me into the fortified city? Who will lead me unto Edom?

Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

10 Hast not Thou, O God, cast us off? And Thou goest not forth, O God, with our hosts.

Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

11 Give us help against the adversary; for vain is the help of man.

Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.

12 Through God we shall do valiantly; for He it is that will tread down our adversaries.

Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.