< Psalms 127 >
1 A Song of Ascents; of Solomon. Except the LORD build the house, they labour in vain that build it; except the LORD keep the city, the watchman waketh but in vain.
En visa Salomos, i högre choren. Om Herren icke bygger huset, så arbeta de fåfängt, som derpå bygga; om Herren icke förvarar staden, så vaka väktarena fåfängt.
2 It is vain for you that ye rise early, and sit up late, ye that eat the bread of toil; so He giveth unto His beloved in sleep.
Det är fåfängt, att I bittida uppstån, och sent gån till hvilo, och äten edart bröd med sorg; ty han gifver det sina vänner, vid de sofva.
3 Lo, children are a heritage of the LORD; the fruit of the womb is a reward.
Si, barn äro en Herrans gåfva, och lifsfrukt är en skänk.
4 As arrows in the hand of a mighty man, so are the children of one's youth.
Lika som skott uti en stark mans hand, så äro ock de unge dränger.
5 Happy is the man that hath his quiver full of them; they shall not be put to shame, when they speak with their enemies in the gate.
Säll är den som sitt koger af dem full hafver; de komma icke på skam, då de med sina fiendar handla i portenom.