< Psalms 103 >
1 A Psalm of David. Bless the LORD, O my soul; and all that is within me, bless His holy name.
En Psalm Davids. Lofva Herran, min själ, och allt det uti mig är, hans helga Namn.
2 Bless the LORD, O my soul, and forget not all His benefits;
Lofva Herran, min själ, och förgät icke, hvad godt han dig gjort hafver;
3 Who forgiveth all thine iniquity; who healeth all Thy diseases;
Den dig alla dina synder förlåter, och helar alla dina brister;
4 Who redeemeth Thy life from the pit; who encompasseth thee with lovingkindness and tender mercies;
Den ditt lif förlöser ifrå förderf, och kröner dig med nåd och barmhertighet;
5 Who satisfieth thine old age with good things; so that Thy youth is renewed like the eagle.
Den dig uppfyller med tröst, att du dägelig varder, och gör dig ung och frisk såsom en örn.
6 The LORD executeth righteousness, and acts of justice for all that are oppressed.
Herren skaffar rättfärdighet och dom, allom dem som orätt lida.
7 He made known His ways unto Moses, His doings unto the children of Israel.
Han hafver låtit Mose veta sina vägar; Israels barn sin verk.
8 The LORD is full of compassion and gracious, slow to anger, and plenteous in mercy.
Barmhertig och nådelig är Herren, tålig och af stora mildhet.
9 He will not always contend; neither will He keep His anger for ever.
Han träter icke till evig tid, och vredgas icke evinnerliga.
10 He hath not dealt with us after our sins, nor requited us according to our iniquities.
Han handlar icke med oss efter våra synder, och vedergäller oss icke efter våra missgerningar.
11 For as the heaven is high above the earth, so great is His mercy toward them that fear Him.
Ty så hög som himmelen öfver jordena är, låter han sina nåd väldig vara öfver dem som frukta honom.
12 As far as the east is from the west, so far hath He removed our transgressions from us.
Så långt som öster är ifrå vester, låter han vår öfverträdelse vara ifrån oss.
13 Like as a father hath compassion upon his children, so hath the LORD compassion upon them that fear Him.
Såsom en fader förbarmar sig öfver barnen, så förbarmar sig Herren öfver dem som frukta honom.
14 For He knoweth our frame; He remembereth that we are dust.
Ty han vet hvad vi för ett verk äre; han tänker derpå, att vi stoft äre.
15 As for man, his days are as grass; as a flower of the field, so he flourisheth.
En menniska är i sitt lefvande såsom gräs; hon blomstras såsom ett blomster på markene.
16 For the wind passeth over it, and it is gone; and the place thereof knoweth it no more.
När vädret deröfver går, så är det intet mer der, och dess rum känner det intet mer.
17 But the mercy of the LORD is from everlasting to everlasting upon them that fear Him, and His righteousness unto children's children;
Men Herrans nåd varar ifrån evighet till evighet, öfver dem som frukta honom; och hans rättfärdighet intill barnabarn,
18 To such as keep His covenant, and to those that remember His precepts to do them.
När dem som hans förbund hålla, och tänka uppå hans bud, att de derefter göra.
19 The LORD hath established His throne in the heavens; and His kingdom ruleth over all.
Herren hafver beredt sin stol i himmelen, och hans rike skall råda öfver allt.
20 Bless the LORD, ye angels of His, ye mighty in strength, that fulfil His word, hearkening unto the voice of His word.
Lofver Herran, I hans Änglar, I starke hjeltar, som hans befallning uträtten, att man hans ords röst höra skall.
21 Bless the LORD, all ye His hosts; ye ministers of His, that do His pleasure.
Lofver Herran, alle hans härar; I hans tjenare, som hans vilja gören.
22 Bless the LORD, all ye His works, in all places of His dominion; bless the LORD, O my soul.
Lofver Herran, all hans verk uti all hans herradömes rum; min själ lofve Herran.