Proverbs 8
1 Doth not wisdom call, and understanding put forth her voice?
Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
2 In the top of high places by the way, where the paths meet, she standeth;
Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
3 Beside the gates, at the entry of the city, at the coming in at the doors, she crieth aloud:
Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
4 'Unto you, O men, I call, and my voice is to the sons of men.
Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
5 O ye thoughtless, understand prudence, and, ye fools, be ye of an understanding heart.
Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
6 Hear, for I will speak excellent things, and the opening of my lips shall be right things.
Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
7 For my mouth shall utter truth, and wickedness is an abomination to my lips.
Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
8 All the words of my mouth are in righteousness, there is nothing perverse or crooked in them.
Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
9 They are all plain to him that understandeth, and right to them that find knowledge.
De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
10 Receive my instruction, and not silver, and knowledge rather than choice gold.
Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
11 For wisdom is better than rubies, and all things desirable are not to be compared unto her.
Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
12 I wisdom dwell with prudence, and find out knowledge of devices.
Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
13 The fear of the LORD is to hate evil; pride, and arrogancy, and the evil way, and the froward mouth, do I hate.
Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
14 Counsel is mine, and sound wisdom; I am understanding, power is mine.
Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
15 By me kings reign, and princes decree justice.
Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
16 By me princes rule, and nobles, even all the judges of the earth.
Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
17 I love them that love me, and those that seek me earnestly shall find me.
Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
18 Riches and honour are with me; yea, enduring riches and righteousness.
Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
19 My fruit is better than gold, yea, than fine gold; and my produce than choice silver.
Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
20 I walk in the way of righteousness, in the midst of the paths of justice;
På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
21 That I may cause those that love me to inherit substance, and that I may fill their treasuries.
till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
22 The LORD made me as the beginning of His way, the first of His works of old.
HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
23 I was set up from everlasting, from the beginning, or ever the earth was.
Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
24 When there were no depths, I was brought forth; when there were no fountains abounding with water.
Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
25 Before the mountains were settled, before the hills was I brought forth;
Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
26 While as yet He had not made the earth, nor the fields, nor the beginning of the dust of the world.
när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
27 When He established the heavens, I was there; when He set a circle upon the face of the deep,
När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
28 When He made firm the skies above, when the fountains of the deep showed their might,
när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
29 When He gave to the sea His decree, that the waters should not transgress His commandment, when He appointed the foundations of the earth;
när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
30 Then I was by Him, as a nursling; and I was daily all delight, playing always before Him,
då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
31 Playing in His habitable earth, and my delights are with the sons of men.
jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
32 Now therefore, ye children, hearken unto me; for happy are they that keep my ways.
Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
33 Hear instruction, and be wise, and refuse it not.
Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
34 Happy is the man that hearkeneth to me, watching daily at my gates, waiting at the posts of my doors.
Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag och håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
35 For whoso findeth me findeth life, and obtaineth favour of the LORD.
Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
36 But he that misseth me wrongeth his own soul; all they that hate me love death.'
Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.
