Exodus 1
1 NOW THESE are the names of the sons of Israel, who came into Egypt with Jacob; every man came with his household:
Desse äro namnen af Israels barn, som kommo in uti Egypten med Jacob; hvar och en kom der in med sitt hus:
2 Reuben, Simeon, Levi, and Judah;
Ruben, Simeon, Levi, Juda,
3 Issachar, Zebulun, and Benjamin;
Isaschar, Zebulon, BenJamin,
4 Dan and Naphtali, Gad and Asher.
Dan, Naphthali, Gad, Asser.
5 And all the souls that came out of the loins of Jacob were seventy souls; and Joseph was in Egypt already.
Och alla de själar, som utaf Jacobs länd utgångne voro, voro sjutio. Men Joseph var tillförene uti Egypten.
6 And Joseph died, and all his brethren, and all that generation.
Då nu Joseph död var, och alle hans bröder, och alle de som på den tiden lefvat hade;
7 And the children of Israel were fruitful, and increased abundantly, and multiplied, and waxed exceeding mighty; and the land was filled with them.
Växte Israels barn, och födde barn, och förökades, och vordo ganska månge, så att de uppfyllde landet.
8 Now there arose a new king over Egypt, who knew not Joseph.
Då vardt en ny Konung öfver Egypten, hvilken intet visste af Joseph.
9 And he said unto his people: 'Behold, the people of the children of Israel are too many and too mighty for us;
Han sade till sitt folk: Si, Israels barns folk är mycket, och mera än vi.
10 come, let us deal wisely with them, lest they multiply, and it come to pass, that, when there befalleth us any war, they also join themselves unto our enemies, and fight against us, and get them up out of the land.'
Nu väl, vi vilje listeliga förlägga dem, att de icke varda så månge. Ty om något örlig påkomme mot oss, måtte de ock gifva sig till våra fiender, och strida emot oss, och draga utu landet.
11 Therefore they did set over them taskmasters to afflict them with their burdens. And they built for Pharaoh store-cities, Pithom and Raamses.
Och han satte öfver dem arbetsfogdar, som dem betvinga skulle med träldom; ty man byggde Pharao de städer Pithom och Raamses till skatthus.
12 But the more they afflicted them, the more they multiplied and the more they spread abroad. And they were adread because of the children of Israel.
Men ju mer de betungade folket, ju mer de förökades och förvidgade sig; derföre voro de Israels barnom hätske.
13 And the Egyptians made the children of Israel to serve with rigour.
Och de Egyptier tvingade Israels barn med obarmhertighet till att träla;
14 And they made their lives bitter with hard service, in mortar and in brick, and in all manner of service in the field; in all their service, wherein they made them serve with rigour.
Och gjorde deras lefverne bittert, med svårt arbete på ler och tegel, och med allahanda släpande på markene, och med allahanda arbete, som de kunde dem pålägga med obarmhertighet.
15 And the king of Egypt spoke to the Hebrew midwives, of whom the name of the one was Shiphrah, and the name of the other Puah;
Och Konungen i Egypten sade till jordgummorna för de Ebreiska qvinnor; den ena het Siphra, och den andra Pua:
16 and he said: 'When ye do the office of a midwife to the Hebrew women, ye shall look upon the birthstool: if it be a son, then ye shall kill him; but if it be a daughter, then she shall live.'
När I hjelpen de Ebreiska qvinnor, och de skola föda; är det mankön, så dräper det; är det qvinnkön, så låter det lefva.
17 But the midwives feared God, and did not as the king of Egypt commanded them, but saved the men-children alive.
Men jordgummorna fruktade Gud, och gjorde ej som Konungen i Egypten sade dem; utan läto barnen lefva.
18 And the king of Egypt called for the midwives, and said unto them: 'Why have ye done this thing, and have saved the men-children alive?'
Då kallade Konungen i Egypten jordgummorna, och sade till dem: Hvarföre gören I det, att I låten lefva barnen?
19 And the midwives said unto Pharaoh: 'Because the Hebrew women are not as the Egyptian women; for they are lively, and are delivered ere the midwife come unto them.'
Jordgummorna svarade Pharao: De Ebreiska qvinnor äro ej som de Egyptiska; förty de äro hårda qvinnor; förr än jordgumman kommer till dem, hafva de födt.
20 And God dealt well with the midwives; and the people multiplied, and waxed very mighty.
Derföre gjorde Gud väl emot jordgummorna; och folket förökades, och vardt ganska mycket.
21 And it came to pass, because the midwives feared God, that He made them houses.
Och efter jordgummorna fruktade Gud, byggde han dem hus.
22 And Pharaoh charged all his people, saying: 'Every son that is born ye shall cast into the river, and every daughter ye shall save alive.'
Då böd Pharao allo sino folke, och sade: Allt det mankön, som födt varder, kaster i älfvena, och allt qvinnkön låter lefva.
