Ecclesiastes 7
1 A good name is better than precious oil; and the day of death than the day of one's birth.
Ett godt rykte är bättre än god salva, och dödsens dag bättre än födelsedagen.
2 It is better to go to the house of mourning, than to go to the house of feasting; for that is the end of all men, and the living will lay it to his heart.
Bättre är gå i sorgahus än i gästabådshus; uti det ena är alla menniskors ändalykt, och den lefvande lägger det uppå hjertat.
3 Vexation is better than laughter; for by the sadness of the countenance the heart may be gladdened.
Sörja är bättre än le; ty genom sorg varder hjertat förbättradt.
4 The heart of the wise is in the house of mourning; but the heart of fools is in the house of mirth.
De visas hjerta är i sorgahuset, och dårars hjerta i glädjehuset.
5 It is better to hear the rebuke of the wise, than for a man to hear the song of fools.
Bättre är höra dens visas straff, än att höra dårars sång.
6 For as the crackling of thorns under a pot, so is the laughter of the fool; this also is vanity.
Ty dårars löje är såsom sprakande af törne under grytone; och det är ock fåfängelighet.
7 Surely oppression turneth a wise man into a fool; and a gift destroyeth the understanding.
En genvördig gör en visan oviljog, och förderfvar ett mildt hjerta.
8 Better is the end of a thing than the beginning thereof; and the patient in spirit is better than the proud in spirit.
Änden på ett ting är bättre än dess begynnelse; en tålig ande är bättre än en hög ande.
9 Be not hasty in thy spirit to be angry; for anger resteth in the bosom of fools.
Var icke hastig till vrede; ty vreden hvilar uti ens dåras hjerta.
10 Say not thou: 'How was it that the former days were better than these?' for it is not out of wisdom that thou inquirest concerning this.
Säg icke: Hvad är det, att de förra dagar voro bättre än denne? Ty du frågar sådant icke visliga.
11 Wisdom is good with an inheritance, yea, a profit to them that see the sun.
Vishet är god mild arfvedelen, och hjelper, att en kan glädja sig af solene.
12 For wisdom is a defence, even as money is a defence; but the excellency of knowledge is, that wisdom preserveth the life of him that hath it.
Ty vishet beskärmar; penningar beskärma ock; men visheten gifver lif honom, som henne hafver.
13 Consider the work of God; for who can make that straight, which He hath made crooked?
Se på Guds verk; ty ho kan rätta det han gör krokot?
14 In the day of prosperity be joyful, and in the day of adversity consider; God hath made even the one as well as the other, to the end that man should find nothing after him.
I goda dagar var glad, och den onda dagen tag ock till godo; ty denna skapade Gud jemte den andra, att menniskan icke skall veta hvad tillkommande är.
15 All things have I seen in the days of my vanity; there is a righteous man that perisheth in his righteousness, and there is a wicked man that prolongeth his life in his evil-doing.
Jag hafver allahanda sett i mine fåfängelighets tid: Det är en rättfärdig, och förgås i sine rättfärdighet; och det är en ogudaktig, som länge lefver i sine ondsko.
16 Be not righteous overmuch; neither make thyself overwise; why shouldest thou destroy thyself?
Var icke allt för mycket rättfärdig, ej heller för mycket vis, att du icke förderfvar dig.
17 Be not overmuch wicked, neither be thou foolish; why shouldest thou die before thy time?
Var icke allt för mycket ogudaktig, och galnas icke, att du icke dör i otid.
18 It is good that thou shouldest take hold of the one; yea, also from the other withdraw not thy hand; for he that feareth God shall discharge himself of them all.
Det är godt att du detta fattar, och att du ock icke släpper det andra utu dina hand; ty den der Gud fruktar, han undkommer det allt.
19 Wisdom is a stronghold to the wise man more than ten rulers that are in a city.
Vishet stärker den visa, mer än tio väldige, som i stadenom äro.
20 For there is not a righteous man upon earth, that doeth good, and sinneth not.
Ty det är ingen menniska på jordene, som godt gör, och icke syndar.
21 Also take not heed unto all words that are spoken, lest thou hear thy servant curse thee;
Lägg ock icke på hjertat allt det man säger; på det du icke skall höra din tjenare banna dig.
22 for oftentimes also thine own heart knoweth that thou thyself likewise hast cursed others.
Ty ditt hjerta vet, att du ock ofta androm bannat hafver.
23 All this have I tried by wisdom; I said: 'I will get wisdom'; but it was far from me.
Sådant allt hafver jag försökt visliga. Jag tänkte: Jag vill vara vis; men visheten kom långt ifrå mig.
24 That which is is far off, and exceeding deep; who can find it out?
Det är fjerran, hvad skall det varda? Och det är fast djupt, ho kan finnat?
25 I turned about, and applied my heart to know and to search out, and to seek wisdom and the reason of things, and to know wickedness to be folly, and foolishness to be madness;
Jag vände mitt hjerta till att förfara, och uppspörja, och uppsöka vishet och konst, till att förfara de ogudaktigas dårhet, och de galnas villfarelse;
26 and I find more bitter than death the woman, whose heart is snares and nets, and her hands as bands; whoso pleaseth God shall escape from her; but the sinner shall be taken by her.
Och fann, att en sådana qvinna, hvilkens hjerta är nät och snara, och hennes händer bojor äro, är bittrare än döden. Den Gudi täck är, han undkommer henne; men syndaren varder genom henne fången.
27 Behold, this have I found, saith Koheleth, adding one thing to another, to find out the account;
Si, det hafver jag funnit, säger Predikaren, hvart efter det andra, att jag måtte finna konst.
28 which yet my soul sought, but I found not; one man among a thousand have I found; but a woman among all those have I not found.
Och min själ söker ännu, och hafver intet funnit. Ibland tusende hafver jag funnit en man; men ingen qvinno hafver jag funnit ibland alla.
29 Behold, this only have I found, that God made man upright; but they have sought out many inventions.
Allena skåda härtill: Jag hafver funnit, att Gud hafver gjort menniskona rätta; men de söka många konster.
