Amos 5

1 Hear ye this word which I take up for a lamentation over you, O house of Israel:

Hörer, I af Israels hus, detta ordet: ty jag måste göra denna klagovisona öfver eder.

2 The virgin of Israel is fallen, she shall no more rise; she is cast down upon her land, there is none to raise her up.

Jungfrun Israel är fallen, så att hon intet mer uppstå kan; hon är stött neder till jordena, och ingen är som upphjelper henne.

3 For thus saith the Lord GOD: The city that went forth a thousand shall have a hundred left, and that which went forth a hundred shall have ten left, of the house of Israel.

Ty så säger Herren Herren: Den staden, der tusende utgå, der skola icke utan hundrade qvar blifva i och der hundrade utgå, skola icke utan tio igen behållne blifva i Israels bus.

4 For thus saith the LORD unto the house of Israel: Seek ye Me, and live;

Derföre, så säger Herren till Israels hus: Söker mig, så skolen I lefva.

5 But seek not Beth-el, nor enter into Gilgal, and pass not to Beer-sheba; for Gilgal shall surely go into captivity, and Beth-el shall come to nought.

Söker icke BethEl, och kommer intet till Gilgal, och går icke till BerSeba; förty Gilgal, skall varda fånget bortfördt, och BethEl skall i jämmer komma.

6 Seek the LORD, and live — lest He break out like fire in the house of Joseph, and it devour, and there be none to quench it in Bethel —

Söker Herran, så skolen I lefva, på det i Josephs huse icke uppågå skall en eld, hvilken förtärer, och icke utsläckas kan uti BethEl.

7 Ye who turn judgment to wormwood, and cast righteousness to the ground;

I som förvänden rätten uti malört, och stöten rättvisona neder till jordena;

8 Him that maketh the Pleiades and Orion, and bringeth on the shadow of death in the morning, and darkeneth the day into night; that calleth for the waters of the sea, and poureth them out upon the face of the earth; the LORD is His name;

Han gör sjustjernorna och Orion han gör af mörkret morgonen, och af dagen mörka nattena; han kallar vattnet i hafvena, och gjuter det uppå jordenes krets; han heter Herren;

9 That causeth destruction to flash upon the strong, so that destruction cometh upon the fortress.

Den der en förstöring beställer öfver den starka, och låter komma en förstöring öfver den fasta staden.

10 They hate him that reproveth in the gate, and they abhor him that speaketh uprightly.

Men de äro honom gramse, som dem uppenbara straffar, och hafva en styggelse vid den som helsosamt lärer.

11 Therefore, because ye trample upon the poor, and take from him exactions of wheat; ye have built houses of hewn stone, but ye shall not dwell in them, ye have planted pleasant vineyards, but ye shall not drink wine thereof.

Derföre, efter I undertrycken den fattiga, och tagen korn af honom i storom bördom, så skolen I icke bo uti husomen, som I af huggen sten uppbyggt hafven, och icke dricka det vin, som I uti de sköna vingårdar planterat hafven.

12 For I know how manifold are your transgressions, and how mighty are your sins; ye that afflict the just, that take a ransom, and that turn aside the needy in the gate.

Ty jag vet edor öfverträdelse, den mycken är, och edra synder, de der starka äro; huru I trängen de rättfärdiga, och tagen gåfvor, och undertrycken de fattiga i domenom.

13 Therefore the prudent doth keep silence in such a time; for it is an evil time.

Derföre måste den kloke tiga på den tiden; ty det är en ond tid.

14 Seek good, and not evil, that ye may live; and so the LORD, the God of hosts, will be with you, as ye say.

Söker det goda, och icke det onda, på det I lefva mågen; så skall Herren Gud Zebaoth vara med eder, såsom I berömmen.

15 Hate the evil, and love the good, and establish justice in the gate; it may be that the LORD, the God of hosts, will be gracious unto the remnant of Joseph.

Hater det onda, och älsker det goda; skaffer rätt i portenom; så skall Herren Gud Zebaoth vara nådelig öfver de igenlefda i Joseph.

16 Therefore thus saith the LORD, the God of hosts, the Lord: Lamentation shall be in all the broad places, and they shall say in all the streets: 'Alas! alas!' and they shall call the husbandman to mourning, and proclaim lamentation to such as are skilful of wailing.

Derföre, så säger Herren Gud Zebaoth, Herren: Det skall varda klagogråt på alla gator, och på alla vägar skall man säga: Ack ve, ack ve! Och man skall kalla åkermannen till sorg, och till klagogråt den der gråta kan.

17 And in all vineyards shall be lamentation; for I will pass through the midst of thee, saith the LORD.

Uti alla, vingårdar skall klagogråt vara; ty jag vill fara fram ibland eder, säger Herren.

18 Woe unto you that desire the day of the LORD! Wherefore would ye have the day of the LORD? It is darkness, and not light.

Ve dem som begära Herrans dag! Hvad skall han eder? Ty Herrans dag är ett mörker, och icke ljus;

19 As if a man did flee from a lion, and a bear met him; and went into the house and leaned his hand on the wall, and a serpent bit him.

Lika som då någor flydde för ett lejon, och honom mötte en björn; och lika som någor in uti ett hus komme, och ledde sig med handene utmed väggene, och en orm stunge honom.

20 Shall not the day of the LORD be darkness, and not light? Even very dark, and no brightness in it?

Ty Herrans dag skall ju vara mörk, och icke ljus; skum, och icke klar?

21 I hate, I despise your feasts, and I will take no delight in your solemn assemblies.

Jag är edrom högtidom gramse, och föraktar dem, och kan icke lida edart rökoffer uti edra församlingar.

22 Yea, though ye offer me burnt-offerings and your meal-offerings, I will not accept them; neither will I regard the peace-offerings of your fat beasts.

Och om I mig än offraden bränneoffer och spisoffer, så hafver jag dock ingen lust dertill; så orkar jag ock icke se edart feta tackoffer.

23 Take thou away from Me the noise of thy songs; and let Me not hear the melody of thy psalteries.

Haf bort dina visors buller ifrå mig; ty jag orkar icke höra ditt psaltarespel.

24 But let justice well up as waters, and righteousness as a mighty stream.

Men rätten skall uppenbarad varda lika som vatten, och rättvisan såsom en stark flod.

25 Did ye bring unto Me sacrifices and offerings in the wilderness forty years, O house of Israel?

Hafven I, af Israels hus, ock offrat mig slagtoffer och spisoffer i öknene, i fyratio år långt? Ja, skönliga.

26 So shall ye take up Siccuth your king and Chiun your images, the star of your god, which ye made to yourselves.

I bären edars Molochs hyddor, och edra afgudars beläte, och edra gudars stjerno, som eder sjelfve gjort haden.

27 Therefore will I cause you to go into captivity beyond Damascus, saith He, whose name is the LORD God of hosts.

Så skall jag låta föra eder hädan bort till Damascus, säger Herren, som Gud Zebaoth heter.