Hebrews 1
1 GOD, who spake to the fathers of old at various times, and in different manners by the prophets,
Sedan Gud fordom många gånger och på många sätt hade talat till fäderna genom profeterna,
2 in these last days hath spoken to us by a Son, whom he hath appointed heir of all things, by whom also he made the worlds; (aiōn g165)
har han nu, på det yttersta av denna tid, talat till oss genom sin Son, som han har insatt till arvinge av allt, genom vilken han ock har skapat världen. (aiōn g165)
3 who being the splendour of his glory, and the very impress of his substance, and upholding all things with his powerful word, by himself having effected the cleansing of our sins, he sat down at the right hand of Majesty on high;
Och eftersom denne är hans härlighets återsken och hans väsens avbild och genom sin makts ord bär allt, har han -- sedan han hade utfört en rening från synderna -- satt sig på Majestätets högra sida i höjden.
4 made as much superior to the angels, as he hath inherited a more distinguished name than they.
Och han har blivit så mycket större än änglarna som det namn han har ärvt är förmer än deras.
5 For to which of the angels ever said he, “My Son art thou, I have to-day begotten thee?” And again, “I will be to him a Father, and he shall be to me a Son?”
Ty till vilken av änglarna har han någonsin sagt: »Du är min Son, jag har i dag fött dig»? eller: »Jag skall vara hans Fader, och han skall vara min Son»?
6 And again, when he introduces the first-begotten into the world, he saith, “Let all the angels of God also worship him.”
Likaså säger han, med tanke på den tid då han åter skall låta den förstfödde inträda i världen: »Och alla Guds änglar skola tillbedja honom.»
7 And concerning the angels indeed he thus speaks: “Who maketh his angels spirits, and his ministering servants a flame of fire.”
Och medan han om änglarna säger: »Han gör sina änglar till vindar och sina tjänare till eldslågor»,
8 But to the Son, “Thy throne, O God, is unto eternity; a sceptre of rectitude is the sceptre of thy kingdom. (aiōn g165)
säger han om Sonen: »Gud, din tron förbliver alltid och evinnerligen, och rättvisans spira är ditt rikes spira. (aiōn g165)
9 Thou hast loved righteousness, and hated iniquity; therefore God, thy God, hath anointed thee with the oil of exultation above those who partake with thee.”
Du har älskat rättfärdighet och hatat orättfärdighet; därför, o Gud, har din Gud smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder»;
10 “And thou from the beginning, O Lord, hast founded the earth, and the heavens are the works of thine hands.
så ock: »Du, Herre, lade i begynnelsen jordens grund, och himlarna äro dina händers verk;
11 They will be destroyed, but thou remainest; and they all will grow old as a garment,
de skola förgås, men du förbliver; de skola alla nötas ut såsom en klädnad,
12 and as a cloak thou wilt wrap them up, and they will undergo a change: but thou art the same, and thy years will never end.”
och såsom en mantel skall du hoprulla dem; såsom en klädnad skola de ock bytas om. Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände.»
13 Unto which indeed of the angels said he ever, “Sit at my right hand until I put thine enemies for a footstool of thy feet?”
Och till vilken av änglarna har han någonsin sagt: »Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall»?
14 Are they not all ministerial spirits, sent to perform service on account of those who are about to inherit salvation?
Äro de icke allasammans tjänsteandar, som sändas ut till tjänst för deras skull som skola få frälsning till arvedel?
