Psalms 78
1 A Psalme to give instruction committed to Asaph. Heare my doctrine, O my people: incline your eares vnto the wordes of my mouth.
En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
2 I will open my mouth in a parable: I will declare high sentences of olde.
Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
3 Which we haue heard and knowen, and our fathers haue tolde vs.
Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
4 Wee will not hide them from their children but to the generation to come we wil shewe the praises of the Lord his power also, and his wonderful woorkes that he hath done:
det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
5 How he established a testimonie in Iaakob, and ordeined a Law in Israel, which he commanded our fathers, that they shoulde teache their children:
Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
6 That the posteritie might knowe it, and the children, which should be borne, should stand vp, and declare it to their children:
Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
7 That they might set their hope on God, and not forget the workes of God but keepe his commandements:
Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
8 And not to bee as their fathers, a disobedient and rebellious generation: a generation that set not their heart aright, and whose spirite was not faithfull vnto God.
Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
9 The children of Ephraim being armed and shooting with the bowe, turned backe in the day of battell.
Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
10 They kept not the couenant of God, but refused to walke in his Lawe,
De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
11 And forgate his Actes, and his wonderfull woorkes that he had shewed them.
De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
12 Hee did marueilous thinges in the sight of their fathers in the lande of Egypt: euen in the fielde of Zoan.
Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
13 He deuided the Sea, and led them through: he made also the waters to stand as an heape.
Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
14 In the day time also hee led them with a cloude, and all the night with a light of fire.
Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
15 He claue the rockes in the wildernes, and gaue them drinke as of the great depths.
Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
16 He brought floods also out of the stonie rocke; so that hee made the waters to descend like the riuers.
Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
17 Yet they sinned stil against him, and prouoked the Highest in the wildernesse,
Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
18 And tempted God in their heartes in requiring meate for their lust.
De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
19 They spake against God also, saying, Can God prepare a table in the wildernesse?
Och de talade mot Gud, de sade: »Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
20 Behold, he smote the rocke, that the water gushed out, and the streames ouerflowed: can hee giue bread also? or prepare flesh for his people?
Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?»
21 Therefore the Lord heard and was angrie, and the fire was kindled in Iaakob, and also wrath came vpon Israel,
Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
22 Because they beleeued not in God, and trusted not in his helpe.
eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
23 Yet he had comanded the clouds aboue, and had opened the doores of heauen,
Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
24 And had rained downe MAN vpon them for to eate, and had giuen them of the wheate of heauen.
han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
25 Man did eate the bread of Angels: hee sent them meate ynough.
Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
26 He caused the Eastwinde to passe in the heauen, and through his power he brought in the Southwinde.
Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
27 Hee rained flesh also vpon them as dust, and feathered foule as the sand of the sea.
Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
28 And hee made it fall in the middes of their campe euen round about their habitations.
han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
29 So they did eate and were well filled: for he gaue them their desire.
Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
30 They were not turned from their lust, but the meate was yet in their mouthes,
Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
31 When the wrath of God came euen vpon them, and slew the strongest of them, and smote downe the chosen men in Israel.
då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
32 For all this, they sinned stil, and beleeued not his wonderous woorkes.
Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
33 Therefore their daies did hee consume in vanitie, and their yeeres hastily.
Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
34 And when hee slewe them, they sought him and they returned, and sought God earely.
När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
35 And they remembred that God was their strength, and the most high God their redeemer.
De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
36 But they flattered him with their mouth, and dissembled with him with their tongue.
och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
37 For their heart was not vpright with him: neither were they faithfull in his couenant.
Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
38 Yet he being merciful forgaue their iniquitie, and destroied them not, but oft times called backe his anger, and did not stirre vp all his wrath.
Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
39 For he remembered that they were flesh: yea, a winde that passeth and commeth not againe.
Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
40 How oft did they prouoke him in the wildernes? and grieue him in the desert?
Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
41 Yea, they returned, and tempted God, and limited the Holie one of Israel.
Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
42 They remembered not his hand, nor the day when he deliuered them from the enemie,
De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
43 Nor him that set his signes in Egypt, and his wonders in the fielde of Zoan,
då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
44 And turned their riuers into blood, and their floods, that they could not drinke.
Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
45 Hee sent a swarme of flies among them, which deuoured them, and frogs, which destroyed them.
han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
46 He gaue also their fruites vnto the caterpiller, and their labour vnto the grassehopper.
Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
47 He destroied their vines with haile, and their wilde figge trees with the hailestone.
han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
48 He gaue their cattell also to the haile, and their flockes to the thunderboltes.
han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
49 Hee cast vpon them the fiercenesse of his anger, indignation and wrath, and vexation by the sending out of euill Angels.
Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
50 He made a way to his anger: he spared not their soule from death, but gaue their life to the pestilence,
Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
51 And smote al the firstborne in Egypt, euen the beginning of their strength in the tabernacles of Ham.
Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
52 But hee made his people to goe out like sheepe, and led them in the wildernes like a flocke.
Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
53 Yea, he caried them out safely, and they feared not, and the Sea couered their enemies.
Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
54 And he brought them vnto the borders of his Sanctuarie: euen to this Mountaine, which his right hand purchased.
Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
55 He cast out the heathe also before them, and caused them to fall to the lot of his inheritance, and made the tribes of Israel to dwell in their tabernacles.
Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
56 Yet they tempted, and prouoked the most high God, and kept not his testimonies,
Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
57 But turned backe and delt falsely like their fathers: they turned like a deceitfull bowe.
de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
58 And they prouoked him to anger with their high places, and mooued him to wrath with their grauen images.
De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
59 God heard this and was wroth, and greatly abhorred Israel,
Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
60 So that hee forsooke the habitation of Shilo, euen the Tabernacle where hee dwelt among men,
Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
61 And deliuered his power into captiuitie, and his beautie into the enemies hand.
han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
62 And hee gaue vp his people to the sworde, and was angrie with his inheritance.
Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
63 The fire deuoured their chosen men, and their maides were not praised.
Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
64 Their Priestes fell by the sworde, and their widowes lamented not.
Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
65 But the Lord awaked as one out of sleepe, and as a strong man that after his wine crieth out,
Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
66 And smote his enemies in the hinder parts, and put them to a perpetuall shame.
Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
67 Yet he refused the tabernacle of Ioseph, and chose not the tribe of Ephraim:
Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
68 But chose the tribe of Iudah, and mount Zion which he loued.
Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
69 And he built his Sanctuarie as an high palace, like the earth, which he stablished for euer.
Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
70 He chose Dauid also his seruant, and tooke him from the shepefolds.
Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
71 Euen from behinde the ewes with yong brought he him to feede his people in Iaakob, and his inheritance in Israel.
Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
72 So he fed them according to the simplicitie of his heart, and guided them by the discretion of his hands.
Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand. Se Makt i Ordförkl.
