Psalms 71
1 In thee, O Lord, I trust: let me neuer be ashamed.
Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; låt mig aldrig komma på skam.
2 Rescue mee and deliuer me in thy righteousnes: incline thine eare vnto me and saue me.
Rädda mig och befria mig genom din rättfärdighet; böj ditt öra till mig och fräls mig.
3 Be thou my strong rocke, whereunto I may alway resort: thou hast giuen commandement to saue me: for thou art my rocke, and my fortresse.
Var mig en klippa där jag får bo, och dit jag alltid kan fly, du som beskär mig frälsning. Ty du är mitt bergfäste och min borg.
4 Deliuer mee, O my God, out of the hande of the wicked: out of the hande of the euill and cruell man.
Min Gud, befria mig ur den ogudaktiges våld, ur den orättfärdiges och förtryckarens hand.
5 For thou art mine hope, O Lord God, euen my trust from my youth.
Ty du är mitt hopp, o Herre, HERRE, du är min förtröstan allt ifrån min ungdom.
6 Vpon thee haue I beene stayed from the wombe: thou art he that tooke me out of my mothers bowels: my praise shalbe alwaies of thee.
Du har varit mitt stöd allt ifrån moderlivet, ja, du har förlöst mig ur min moders liv; dig gäller ständigt mitt lov.
7 I am become as it were a monster vnto many: but thou art my sure trust.
Jag har blivit såsom ett vidunder för många; men du är min starka tillflykt.
8 Let my mouth be filled with thy praise, and with thy glory euery day.
Låt min mun vara full av ditt lov, hela dagen av din ära.
9 Cast mee not off in the time of age: forsake me not when my strength faileth.
Förkasta mig icke i min ålderdoms tid, övergiv mig ej, när min kraft försvinner.
10 For mine enemies speake of mee, and they that lay waite for my soule, take their counsell together,
Ty mina fiender säga så om mig, och de som vakta på min själ rådslå så med varandra:
11 Saying, God hath forsaken him: pursue and take him, for there is none to deliuer him.
"Gud har övergivit honom; förföljen och gripen honom, ty det finnes ingen som räddar."
12 Goe not farre from me, O God: my God, haste thee to helpe me.
Gud, var icke långt ifrån mig; min Gud, skynda till min hjälp.
13 Let them be confounded and consumed that are against my soule: let them be couered with reproofe and confusion, that seeke mine hurt.
Må de komma på skam och förgås, som stå emot min själ; må de höljas med smälek och blygd, som söka min ofärd.
14 But I will waite continually, and will praise thee more and more.
Men jag skall alltid hoppas och än mer föröka allt ditt lov.
15 My mouth shall daily rehearse thy righteousnesse, and thy saluation: for I knowe not the nomber.
Min mun skall förtälja din rättfärdighet, hela dagen din frälsning, ty jag känner intet mått därpå.
16 I will goe forwarde in the strength of the Lord God, and will make mention of thy righteousnesse, euen of thine onely.
Jag skall frambära Herrens, HERRENS väldiga gärningar; jag skall prisa din rättfärdighet, ja, din allenast.
17 O God, thou hast taught me from my youth euen vntill nowe: therefore will I tell of thy wonderous workes,
Gud, du har undervisat mig allt ifrån min ungdom; och intill nu förkunnar jag dina under.
18 Yea, euen vnto mine olde age and graie head, O God: forsake me not, vntill I haue declared thine arme vnto this generation, and thy power to all them, that shall come.
Så övergiv mig ej heller, o Gud, i min ålderdom, när jag varder grå, till dess jag får förtälja om din arm för ett annat släkte, om din makt för alla dem som skola komma.
19 And thy righteousnes, O God, I wil exalt on high: for thou hast done great thinges: O God, who is like vnto thee!
Din rättfärdighet når till himmelen, o Gud. Du som har gjort så stora ting, o Gud, vem är dig lik?
20 Which hast shewed me great troubles and aduersities, but thou wilt returne, and reuiue me, and wilt come againe, and take mee vp from the depth of the earth.
Du som har låtit oss pröva så mycken nöd och olycka, du skall åter göra oss levande och föra oss upp igen du jordens djup.
21 Thou wilt increase mine honour, and returne and comfort me.
Ja, låt mig växa till alltmer; och trösta mig igen.
22 Therefore will I praise thee for thy faithfulnesse, O God, vpon instrument and viole: vnto thee will I sing vpon the harpe, O Holy one of Israel.
Så vill ock jag tacka dig med psaltarspel för din trofasthet, min Gud; jag vill lovsjunga dig till harpa, du Israels Helige.
23 My lippes will reioyce when I sing vnto thee, and my soule, which thou hast deliuered.
Mina läppar skola jubla, ty jag vill lovsjunga dig; ja, jubla skall min själ, som du har förlossat.
24 My tongue also shall talke of thy righteousnesse daily: for they are confounded and brought vnto shame, that seeke mine hurt.
Och min tunga skall hela dagen tala om din rättfärdighet; ty de som sökte min ofärd hava kommit på skam och måst blygas.
