Psalms 51
1 To him that excelleth. A Psalme of David, when the Prophet Nathan came unto him, after he had gone in to Bath-sheba. Have mercie vpon me, O God, according to thy louing kindnes: according to the multitude of thy compassions put away mine iniquities.
En Psalm Davids, till att föresjunga; Då den Propheten Nathan till honom kom, när han till BathSeba ingången var. Gud, var mig nådelig, efter dina godhet, och afplana mina synd, efter dina stora barmhertighet.
2 Wash me throughly from mine iniquitie, and clense me from my sinne.
Två mig väl af mine missgerning, och rensa mig ifrå mine synd.
3 For I know mine iniquities, and my sinne is euer before me.
Förty jag känner mina missgerning, och min synd är alltid för mig.
4 Against thee, against thee onely haue I sinned, and done euill in thy sight, that thou mayest be iust when thou speakest, and pure when thou iudgest.
Mot dig allena hafver jag syndat, och illa gjort för dig; på det du må rätt blifva i din ord, och icke straffad blifva, då du dömd varder.
5 Beholde, I was borne in iniquitie, and in sinne hath my mother conceiued me.
Si, jag är af syndelig säd född, och min moder hafver mig i synd aflat.
6 Beholde, thou louest trueth in the inwarde affections: therefore hast thou taught mee wisedome in the secret of mine heart.
Si, du hafver lust till sanningen, den i det fördolda ligger; du låter mig veta den hemliga visheten.
7 Purge me with hyssope, and I shalbe cleane: wash me, and I shalbe whiter then snowe.
Skära mig med isop, att jag må ren varda; två mig, att jag må snöhvit varda.
8 Make me to heare ioye and gladnes, that the bones, which thou hast broken, may reioyce.
Låt mig höra glädje och fröjd, att de ben, som du förkrossat hafver, måga fröjda sig.
9 Hide thy face from my sinnes, and put away all mine iniquities.
Vänd bort ditt ansigte ifrå mina synder, och afplana alla mina missgerningar.
10 Create in mee a cleane heart, O God, and renue a right spirit within me.
Skapa i mig, Gud, ett rent hjerta, och gif i mig en ny viss anda.
11 Cast mee not away from thy presence, and take not thine holy Spirit from me.
Förkasta mig icke ifrå ditt ansigte, och tag icke din Helga Anda ifrå mig.
12 Restore to me the ioy of thy saluation, and stablish me with thy free Spirit.
Tröst mig igen med dine hjelp, och den frimodige anden uppehålle mig.
13 Then shall I teache thy wayes vnto the wicked, and sinners shalbe conuerted vnto thee.
Ty jag vill lära öfverträdarena dina vägar, att syndarena måga vända sig till dig.
14 Deliuer me from blood, O God, which art the God of my saluation, and my tongue shall sing ioyfully of thy righteousnes.
Fräls mig ifrå blodskulder, Gud, som min Gud och Frälsare är; att min tunga må lofva dina rättfärdighet.
15 Open thou my lippes, O Lord, and my mouth shall shewe foorth thy praise.
Herre, upplåt mina läppar, att min mun må förkunna din pris.
16 For thou desirest no sacrifice, though I would giue it: thou delitest not in burnt offering.
Ty du hafver icke lust till offer, eljest ville jag väl gifva dig det; och bränneoffer behaga dig intet.
17 The sacrifices of God are a contrite spirit: a contrite and a broken heart, O God, thou wilt not despise.
De offer, som Gudi behaga, äro en bedröfvad ande. Ett bedröfvadt och förkrossadt hjerta varder du, Gud, icke föraktandes.
18 Bee fauourable vnto Zion for thy good pleasure: builde the walles of Ierusalem.
Gör väl vid Zion, efter dina nåde; uppbygg murarna i Jerusalem.
19 Then shalt thou accept ye sacrifices of righteousnes, euen the burnt offering and oblation: then shall they offer calues vpon thine altar.
Då skola dig behaga rättfärdighetenes offer, bränneoffer och heloffer; då skall man oxar uppå ditt altare offra.
